Print Friendly, PDF & Email

Kritiken mot Alliansens utförsäkringspolitik har varit massiv – inte minst från läkare, handläggare, drabbade och anhöriga. Nu försöker regeringen begrava diskussionen i en utredning som egentligen inte innebär någon förändring: de absoluta tidsgränserna kvarstår och utförsäkringarna kommer att fortsätta.

I korthet innebär förslaget att:

1. Det införs ett undantag för ”stupstocken”. Utförsäkring efter 2,5 år kan utebli om det anses ”oskäligt på grund av sjukdom”. Innan det definierats exakt vad som menas med ”oskäligt”, vilket antagligen kräver en lång rad av domstolsprövningar, är det omöjligt att säga något om denna förändring. Redan tidigare fanns en lång lista av liknande undantag som i huvudsak inte hindrat några utförsäkringar.

2. De som utförsäkrats från tidsbegränsad sjukersättning och ”nollklassats” ska få en särskild sjukpenning, motsvarande ersättningen för deltagande i arbetslivsintroduktion. Man vill även införa ett nytt bostadsstöd för dem som utförsäkrats. På så sätt försöker regeringen nå de utförsäkrade som hamnat mellan stolarna och tvingats försörja sig med socialbidrag. Ekonomin för dessa kommer emellertid bara att bli marginellt bättre – det handlar om en nivå strax över existensminimum. I bästa fall.

3. Arbetsförmedlingen får medel till 3000 nya platser ”speciellt för personer med nedsatt arbetsförmåga”. Med tanke på att 75 000 beräknas utförsäkras fram till år 2012 (enligt TCO) så är det svårt att föreställa sig att dessa platser kommer att leda till någon större förändring.
Dessutom avsätter regeringen medel för att ”stärka tilltron till sjukförsäkringen”, som det heter – istället för att förändra ett skarpt kritiserat sjukförsäkringssystem vill man alltså försöka vända opinionen med hjälp av propaganda.

Regeringens försök att begrava diskussionen har hittills misslyckats. Efter att utredningen presenterades den elfte april har protesterna fortsatt. ”Påskupproret mot utförsäkringarna” samlade till exempel tusentals personer på ett femtiotal torg runt om i landet för att protestera under annandag påsk.

Bakgrunden till den ursprungliga sjukförsäkringsreformen var en ökning av antalet sjukskrivna i början av 2000-talet. Dåvarande S-regeringen påbörjade då en förändring av sjukförsäkringssystemen. Alliansregeringen påstod, och påstår alltjämt, att Sverige hade världens friskaste och samtidigt mest sjukskrivna folk. Det är en ren lögn. Internationella jämförelser som gjorts på området har ifrågasatts av forskare som menar att systemen är för olika för att kunna jämföras. Bland annat har man pekat på att jämförelse-länder som England och Finland har tidsbegränsade sjukskrivningsperioder. På så sätt döljs stora mörkertal i till exempel arbetslöshets- och socialförsäkringar. Dessutom har länder som Finland en större benägenhet att pensionera äldre personer med ohälsa som i Sverige blir långtidssjukskrivna eller förtidspensionerade (det vill säga hamnar i sjukförsäkringen).
Antalet sjukskrivna i Sverige är alltså inte unikt, däremot stämmer det att sjukskrivningarna ökade markant efter 90-talskrisen. Ökningen berodde dock inte på lathet och fusk, som regeringen vill antyda, utan på en förändring i arbetslivet där allt färre skulle göra allt mer.

Numera hävdar Alliansen ofta sin egen förträfflighet genom att påstå att hälften av alla långtidssjuka har fått jobb i och med förändringen av sjukreglerna. Sanningen är att inte mer än ungefär en av hundra som utförsäkrats lämnat arbetsförmedlingen för ett avlönat arbete (Arbetsförmedlingen (AMS) & Försäkringskassan (FK), oktober 2010). Många hamnar istället i arbetsmarknadsåtgärder där sjukersättningen byts ut mot ett betydligt lägre aktivitetsstöd. Över hälften av de utförsäkrade har fått minskad ersättning, många med mellan 1000 och 10 000 kr, enligt en undersökning av FK.
– Systemet ruinerar människor, säger Bernth Olofsson, pensionerad arbetsförmedlare i Umeå, till Dagens Arena.
– Alla typer av tilläggsförsäkringar, som arbetsskadeförsäkring och bostadstillägg, är beroende av att du är sjukskriven. Stressen och oron över ekonomin gör människor betydligt sjukare än vad de var innan.
Många söker sig därför tillbaka till sjukförsäkringen. Sammanlagt har över 40 000 personer utförsäkrats under 2010 och undersökningar som följt den första kullen visar att mer än två tredjedelar åter ansökt om sjukförsäkring (FK och AMS, 2010). Erfarenheterna visar dock att det är betydligt svårare att bli återinskriven.

Alliansens förslag på ändringar är ett försök att begrava diskussionen i en utredning – i grunden förändras ingenting. Att regeringen väljer att behålla de kritiserade sjukreglerna beror dels på prestige, dels på att dessa är en central del i ett pågående systemskifte. Att sjukdomar och skador aldrig följer fastslagna tidsgränser förstår även Alliansen, men sjukförsäkringsreformen ingår i det systemskifte som regeringen själva kallar ”arbetslinjen”. Genom att tidsbestämma sjukförsäkringen, i kombination med till exempel försämrad A-kassa och pension, lägger man grunden för en låglönemarknad. Låga ersättningsnivåer och utförsäkringar tvingar människor att ta jobb med låg lön och dåliga villkor när allt fler tvingas konkurrera om ett fåtal lediga jobb.
Stödet för Påskupproret visar på potentialen för en landsomfattande facklig kampanj mot det omänskliga sjukförsäkringssystemet.

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here