Print Friendly, PDF & Email

I samband med terrordåden i Norge kan man skönja en cirkel som sluts i kopplingen mellan högerextremismen och dess historiska attacker på arbetarrörelsen. En gång användes judehatet för att vinna gehör, nu är det rädslan för islam. Men det är fortfarande arbetarrörelsen som är målet.

Samhällets högerkrafter – monarkin, storfinansen och militären – försökte stoppa framväxten av arbetarrörelsen under slutet av 1800- och början av 1900-talen. Detta betydde att med alla medel motverka fackföreningar, strejkrätt, socialdemokratiska arbetarpartier samt allmän rösträtt.

Men arbetarrörelsen var för stark. Idag är monarkin fråntagen sin makt. Militären finns i kasernerna och det finns demokratiska fri- och rättigheter. Idag angriper emellertid storfinansen återigen de demokratiska fri- och rättigheterna. Syftet är knäcka fackföreningarna och politiskt neutralisera de borgerliga arbetarpartierna. Detta för att kunna driva igenom en brutal politik för ökade klassklyftor med hög arbetslöshet och försämrad social trygghet.

Fascismen blev de högerextremas vapen under 1920- och 30-talen. Då befann sig kapitalismen, precis som idag, i en djup kris. För att stoppa arbetarrörelsens partier och den fackliga kampen, sänka löner och inskränka demokratiska fri- och rättigheter, blev det nödvändigt att använda allt mer brutala metoder. De högerextrema kontrollerade visserligen polis och militär i många länder, men det räckte inte. Skulle våld användas mot exempelvis fackföreningar måste våldet vara folkligt förankrat. Och polis och militär saknade folklig förankring, på arbetsplatser och i bostadsområden. Fascismens verkliga roll var att skapa en folklig förankring för användandet av våld för att krossa arbetarrörelsen. I vissa länder lyckades detta.

Den tyska fascismens (nazismen) sympatisörer samlades kring en rad frågor. Men hatet mot judarna en av viktigaste för att samla folk under nazismens fanor. Här smälte hatet mot judarna samman med hatet mot arbetarrörelsen. Den ekonomiska krisen som skapade miljoner desperata och ursinninga småföretagare och arbetslösa. Ur denna brygd lyckades de högerextrema skapa den nazistiska massrörelsen och genom denna uppnå sitt mål: att krossa arbetarpartier, fackföreningar och de demokratiska fri- och rättigheterna.

Hat mot judar utgör ingen självklar del av fascismen. I Italien och Spanien, för att ta två exempel, var det inte alls hatet mot judarna som utgjorde den nödvändiga hävstången för att skapa fascistiska massrörelser. Det folkliga stödet för fascismen, i Italien  och Spanien, växte fram med hjälp av andra hävstänger än den tyska nazismens judehat. Men oavsett hur fascismen växte fram var målet detsamma för högerextremisterna: att med våld slå sönder arbetarpartier och fackföreningar, att erövra statsmakten och avskaffa de demokratiska fri- och rättigheterna.

Idag tror inte många på en judisk världskonspiration. Men tio år efter terrorattacken mot World Trade Center 11/9 – och efter en våldsam propaganda mot muslimer – har de högerextrema skaffat en ny hotbild: ”den muslimska världskonspirationen”. Dagens högerextremister försöker sprida hat och rädsla mot muslimerna för att på den vägen skaffa sig ett folkligt stöd. Hävstängerna varierar i olika tidsepoker och länder med det långsiktiga, målet för högerextremisterna, även dagens, är att med våld krossa arbetarrörelsen. Det är just detta som den norske massmördaren – Anders Behring Breivik – har visat. Ett tydligare bevis än massmordet på 68 medlemmar i det norska Arbeiderpartiets ungdomsförbund går inte att få.

Massmordet har också visat hur oerhört viktigt det är att bygga allianser, mellan arbetarrörelsen och de alltför ofta isolerade invandrare som härstammar från muslimska länder.

Låt oss ta vara på denna insikt.

SKRIV EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here