Print Friendly, PDF & Email

Tio år har gått sedan terrorattacken mot USA den 11 september 2001. Attacken och det efterföljande ”kriget mot terrorismen” förändrade den värld vi lever i. De båda krigen i Afghanistan och Irak, utvecklingen mot ett övervakningssamhälle och en ökad islamofobi, är några av effekterna.

11 september-attacken var inget vanligt terrordåd – det var en krigshandling. Detta understryks av attackens omfattning, den militära precisionen och de mål som valdes ut. World Trade Center var symbol för den amerikanska ekonomin och Pentagon är den amerikanska militärmaktens kärna. Ett fjärde plan var på väg mot Vita Huset. Det var dessutom den första krigshandling någonsin som drabbat det amerikanska fastlandet i modern tid, trots att USA deltagit i de flesta större krigen under 1900-talet. Det är mot bakgrund av detta som man måste se den amerikanska regeringens reaktion på attacken.

Under lång tid hade obalanser byggts upp, mellan USA:s ekonomiska styrka och militära styrka. USA hade varit på nedgång, som ekonomisk supermakt, sedan 1970-talet. Varje år mellan 1970-1997 gick USA:s statsbudget med underskott. Underskotten hade dessutom ökat, från i snitt $35 miljarder/år på 1970-talet, till i snitt $156 mdr/år på 1980-talet och $219 mdr/år under 1990-talets första hälft. För att täcka underskotten lånade USA allt mer pengar utomlands. Parallellt med detta ökade även klyftorna mellan rika och fattiga inom landet. År 2001 var USA dessutom på väg in i en recession i efterdyningarna av att IT-bubblan sprack. USA:s ekonomiska svaghet doldes delvis av Sovjetunionens kollaps år 1991 och segern i det första Irakkriget samma år.

Bush-doktrinen och ”kriget mot terrorismen”
”Kriget mot terrorismen” som följde på 11 september-attackerna innebar att USA:s tillbakagång ytterligare kunde döljas bakom en aggressiv utrikespolitik. Den s.k Bush-doktrinen innebar bl a att USA tog sig rätten att anfalla länder som utgjorde ett hot, eller skulle kunna utgöra ett hot, mot USA någon gång i framtiden (i förebyggande syfte). USA tog sig även rätten att göra detta utan godkännande från internationella organ som exempelvis FN. Mindre än en månad efter attackerna invaderades Afghanistan. Två år senare, 2003, invaderades Irak – utan FN:s samtycke. På den ekonomiska fronten sänktes räntorna kraftigt, vilket skapade bubblor på aktie- och bostadsmarknaderna. Detta ökade konsumtionen och fick ekonomin att rulla igång igen. USA framstod som oövervinneliga.

Det dröjde dock inte länge förrän verkligheten hann ikapp USA. Krigen i Afghanistan och Irak blev till långvariga ockupationer med enorma kostnader. Enligt ekonomen Joseph Stiglitz riskerar notan för Irakkriget hamna på 3 000 miljarder dollar. För att inte tala om det humanitära priset som befolkningen fått betala. I en studie i The Lancet år 2006 beräknas att över 650 000 irakier mist livet till följd av kriget och ockupationen. Politiskt sett är USA mer impopulärt än någonsin. I synnerhet i den arabiska delen av världen, där man sedan lång tid tillbaka haft ett dåligt rykte pga stödet till Israel och olika diktaturer i regionen. På hemmaplan har spekulationsbubblorna spruckit. Budgetunderskottet och statsskulden har skenat iväg. Efter tio år av krig mot terrorismen  är obalanserna mellan USA:s ekonomiska och militära makt skarpare än någonsin.

Utveckling mot ett övervakningssamhälle
Under de tio åren efter 11 september har statens möjligheter att övervaka medborgarna i USA växt i en skrämmande takt. Tidningen Washington Post genomförde en kartläggning år 2010 som visade att totalt 1 271 myndighetsorganisationer och 1 913 privata företag, fördelade på 10 000 kontor, arbetar med terrorismbekämpning och underrättelseverksamhet i USA. Utgifterna för säkerhet har även ökat inom den privata sektorn. Amerikanska företag lägger idag 250 miljarder dollar mer per år på säkerhet än innan 2001 (Fokus). USA Patriot Act, som infördes efter attackerna, ger myndigheterna ökade befogenheter att avlyssna telefonsamtal, läsa epost samt att begära ut medicinska och finansiella uppgifter – utan domstolsbeslut. Liknande inskränkningar genomfördes även i andra länder, som FRA-lagen i Sverige. ”Kriget mot terrorismen” innebar även att USA tog sig rätten att arrestera människor utan rättegång och utan att presentera åtalspunkterna, för att sedan låsa in dem i fängelser som Guantánamo. I Sverige utvisades två egypter till tortyr i hemlandet, med hjälp av CIA.

USA:s krig i Irak och Afghanistan sågs av många som ett krig mot islam, särskilt då George W Bush liknade det vid ett ”korståg”. Runt om i världen har muslimer utsatts för kränkande behandling och en ökad misstänksamhet. Det har gällt allt ifrån att komma in på högre utbildningar till att passera gränskontroller.

Terrorattacken den 11 september 2001 var början till slutet på en epok. I och med kriget mot terrorismen gjorde USA ett sista desperat försök att klamra sig kvar vid positionen som världens enda supermakt. Men verkligheten hann ikapp. Finanskrisen år 2008. i kombination med de misslyckade krigen i Irak och Afghanistan, satte definitivt punkt för USA:s tid som den enda supermakten.

SKRIV EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here