Print Friendly, PDF & Email

Rörelsen Occupy Wall Street demonstrerade i cirka 1000 städer den 15 oktober. Hittills har rörelsen störst tyngd i USA, där fackföreningar anslutit sig till demonstrationerna. Den 19 oktober beslöt New Yorks samordningskommitté för fackföreningar att samla till en ny stor demonstration den 5 november. Parollerna är bland annat: Löntagarna ska inte betala för en kris de inte skapat, Nej till avskedanden och nedskärningar, Skapa jobb och bygg infrastruktur med ett federalt program för offentliga arbeten, Stoppa polisens trakasserier mot Occupy Wall Street-rörelsen. Nya Arbetartidningen kan nedan publicera en direktrapport från protester i San Leandro, en förort till Oakland, Kalifornien. 

De äldre färgade gubbarna som jag jobbade med förut brukade kalla San Leandro för Klan Leandro. Det berodde på att de ofta blev trakasserade av polisen när de var på väg till företaget eller om de sågs köra bil i stan. Om jag minns rätt utsågs stan till en av de mest rasistiska städerna i USA av TV-programmet ”60 minutes” på 50-talet. Nu är stan helt förändrad, med mycket större blandning av folkgrupper.

Den protest jag besökte organiserades av gruppen ”Move on” (en gruppering närstående det demokratiska partiet) vilket förklarar den höga medelåldern. Det var en ”Obama Crowd”. När jag först anlände kunde jag se att flera av deltagarna aldrig deltagit i protester på detta sätt förut, eller i politisk verksamhet över huvud taget – förutom att rösta. Jag pratade med en av dom om hur vi ockuperade Wells Fargos bank i Oakland och att polisen, när man är en grupp arbetare med barn, oftast varnar innan man blir arresterad, även om detta inte alltid är fallet.

Gruppen visade ett överväldigande stöd för Occupy Wall Street-rörelsen (OWS) och uppmanande folk att delta i protesterna vilket var mycket positivt. Än mer imponerande var stödet de fick från folk som åkte eller promenerade förbi. Det var en överväldigande respons där förbipasserande tutade till stöd för protesten. Skolbussförare, brandmän och andra arbetsfordon visade sitt stöd.

Jag fick en bra respons när jag föreslog för några lärare att man, istället för att lita till e-mailkommunikation, skulle ha ett flygblad inför nästa protest. Jag föreslog att vi skulle dela ut det vid gymnasierna till föräldrar som plockar upp sina barn och till eleverna själva. Vi skulle kunna ha olika flygblad till föräldrar och elever.

Hur som helst var det här ett litet men viktigt exempel på stämningarna i det amerikanska samhället mot bankerna och de rika, samt på den solidaritet gentemot OWS-rörelsen som finns hos amerikaner av olika bakgrund. OWS ser inte ut att försvagas just nu. Jag har sett att fackföreningarna har skickat yngre ombudsmän till flera av protesterna. Det handlar om unga människor som fackbyråkratin skickar in i rörelsen för att försöka avleda rörelsen till att värva röster för det demokratiska partiet inför nästa val. De gör det på sin arbetstid. Fackföreningsbyråkratin har tidigare varit skamligt framgångsrik i denna strategi exempelvis i ”Direct Action Network” som existerade under perioden efter protesterna utanför WTO-mötet i Seattle 1999. Men det råder inget tvivel om att OWS-rörelsen är beslutsam och ett nationellt fenomen. Vi får se vart rörelsen leder. Myndigheterna är försiktiga när det gäller att klampa in för starkt i rörelsen eftersom det skulle kunna stärka protesterna och skapa social oro. Vi lever i intressanta tider.

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here