Print Friendly

Det var inför ett möte med en rad statschefer som Reinfeldt, i en intervju för Dagens Nyheter, släppte bomben. Vi måste jobba tills vi blir 75, menade moderatledaren, och hotade med sänkta pensioner och försämrad välfärd om vi inte anpassade oss till ”verkligheten”.

I den riktiga verkligheten är det dock få som orkar jobba till 65. Genomsnittsåldern för att lämna arbetslivet för arbetare utan eftergymnasial utbildning ligger på mellan 60 och 62 år, enligt Pensionsmyndighetens senaste sammanställning.
– Statistiken visar att ju högre utbildning du har, desto längre stannar du i arbetslivet. LO-gruppen har sällan eftergymnasial utbildning och i snitt lämnar de arbetsmarknaden två år före de högutbildade, säger LO-ekonomen Mats Morin.

För många av LO-medlemmarna handlar det då inte om pension, utan om sjukersättning. Kroppen slits helt enkelt ut. Inom många arbetaryrken – till exempel vårdbiträden, brevbärare och bilmontörer – har var tredje kroppsliga besvär, en trend som förvärrats de senaste tio åren, enligt Arbetsmiljöverket.

Ser man till skillnaden mellan de yrken som sliter mest respektive minst på kroppen så blir gapet ännu större. Det skiljer till exempel närmare 11 år för kvinnor mellan pensionsåldern i det ”bästa” yrket jämfört med det ”sämsta”, och 8,5 år för män, enligt en sammanställning från Arbetslivsinstitutet år 2007.

Även livslängden är en klassfråga. Den förväntade medellivslängden har visserligen förbättrats sedan 1986, men klyftan har ökat mellan dem som inte gått gymnasium och dem som har eftergymnasial utbildning. Skillnaden var tidigare 2,5 år – nu är den 5 år (SCB).

De argument som Reinfeldt för fram är: 1) att vi lever längre idag, vilket ökar ”försörjningsbördan”, och 2) den ökade konkurrensen från länder som saknar ”våra välfärdsambitioner”. Att den så kallade ”försörjningsbördan” skulle ha ökat kan ifrågasättas. Sociologiprofessorn Lars Tornstam har till exempel hävdat att den så kallade ”demografiska bomben” är en myt. Han pekar på att den andelen yrkesverksamma som ska försörja gamla och unga varit konstant sedan 1750-talet, och även om det blir fler äldre så blir det samtidigt färre yngre. Dessutom, menar Tornstam, måste den ökade produktiviteten tas med i beräkningen.

Det andra argumentet, att pensionsåldern måste höjas för att Sverige ska kunna stå sig i den internationella konkurrensen, kan besvaras med en motfråga: hur löser en höjd pensionsålder problemet med ungdomsarbetslösheten?

SKRIV EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here