Print Friendly

Årets avtalsrörelse sker mot bakgrund av två år av rekordstora vinster och ett smygande systemskifte på arbetsmarknaden. År 2011 gjorde 70 svenska storföretag en sammanlagd vinst på 468 miljarder kr före skatt (SME Direkt). År 2010 var vinstnivåerna ungefär likadana. Samtidigt lyckades arbetsgivarna att få fackföreningarna att visa ”ansvar”. År 2010 uppmättes de lägsta löneökningarna i Sverige på 55 år. I snitt handlade det om 490 kr/mån för en arbetare och 700 kr för en tjänsteman.

En stor del av vinsterna går till aktieutdelningar. Enligt E24 väntas 60 procent av börsbolagen dela ut mer pengar till sina ägare, i form av aktieutdelningar, än vad de gjorde ifjol. SME Direkt beräknar att den sammanlagda aktieutdelningen kan bli drygt 170 miljarder. Detta kan jämföras med att om fyra miljoner löntagare skulle få en tusenlapp extra i månaden så skulle det kosta 72 miljarder kronor. Det motsvarar inte ens hälften av aktieutdelningen!

Trots detta har det första svekavtalet i avtalsrörelsen redan skrivits på. Innan jul skrev IF Metall med flera under ett avtal som ger löneökningar på 2,6 procent på årsbasis. I utgångsbudet hade man krävt 3,7 procent på ett år. Mot bakgrund av vinsterna, och aktieutdelningarna, i de svenska storföretagen hade metalledningen inget skäl att vika sig. Faktum är att de hade kunnat ställa ännu högre lönekrav.

I Tyskland, som likt Sverige har klarat sig relativt lindrigt genom krisens första faser, har facken gått ut hårt i årets avtalsrörelse. Det tyska industrifacket IG Metalls utgångsbud innehåller krav på 6,5 procents löneökningar på ett år. Även de svenska facken skulle, med gott självförtroende, kunna ställa liknande lönekrav.

LO:s gemensamma avtalskrav lägger sig dock på en lägre nivå, med löneökningar på 3,5 procent och en lägstanivå på minst 860 kronor per månad. Det finns därför ingen prutmån på kraven. Det är fortfarande drygt 2 miljoner löntagare som ännu inte fått nya avtal. Det handlar bland annat om Handels och Kommunal.

Samtidigt handlar avtalsrörelsen om mer än bara kronor och ören. Runt om på arbetsplatserna angriper arbetsgivarna grundläggande rättigheter som anställningstrygghet, arbetsmiljö och arbetstidsbestämmelser. Deras metoder varierar. Det kan vara alltifrån användning av bemanningsföretag till påtvingade F-skattsedlar. Kampen mot dessa företeelser har engagerat många medlemmar i fackförbund som Handels, Transport och Byggnads. I årets avtalsrörelse måste facken rusta för strid, och även förbereda för strejker. Det handlar om lönenivåer, arbetsförhållanden och behovet att återerövra en solidaritet i handling – över gränserna.

SKRIV EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here