Print Friendly, PDF & Email

Utbildningsminister Jan Björklund vill återinföra studentexamen i Sverige, något som avskaffades 1968. Det talas idag om att folk tar studenten från gymnasiet. Till stor del är det ett försäljningsjippo från affärernas sida för att kunna sälja olika attiraljer och accessoarer. Men dagens ”studenten” har ingenting att göra med den studentexamen som fanns före 1968 och det tycks råda en felaktig bild kring detta bland många – speciellt yngre personer som inte själva upplevt gamla dagars studentexamen.

Studentexamen före 1968 gick till på så vis att alla elever på gymnasiets sista årskurs under vårterminen fick göra ett antal skriftliga prov och under själva avslutningsdagen fick göra ett sista muntligt prov. De som inte klarade ”muntan” fick ingen examen och tvingades smyga ut bakvägen när hela familjen väntade framför skolan.

Studentexamen var väldigt godtycklig och kunde för de som underkändes på det muntliga provet vara rent barbarisk. Studenterna hade släkt och vänner som väntade på att framföra sina gratulationer, men ett enda muntligt prov på själva avslutningsdagen kunde sätta stopp för människor från att ta sin examen. För dessa blev examensdagen förstås ingenting annat än en förtvivlan. Att ha ett enda avgörande prov gör bland annat att dagsformen under just denna dag kan avgöra om en elev får examen eller inte. Dessutom hade examinatorerna möjligheten att sabotera för elever som de ogillade genom att ställa orimligt svåra och komplicerade frågor till just dessa elever, medan de gav betydligt lättare frågor till andra. Det blir effekten när allt står och väger med ett enda prov. Att det är just i muntlig form innebär dessutom att lärarna själva kan välja sina frågor i stunden och inte, som vid ett skriftligt prov, ge samma frågor till alla – vilket är betydligt mer rättvist.

Det är mycket otydligt vilka planer Jan Björklund och Folkpartiet egentligen har kring återinförandet av studentexamen och vad målsättningen med detta är. I sina uttalanden till media har han helt utelämnat alla former av konkreta utformningar av förslaget. Björklund har erkänt att det vore praktiskt omöjligt att genomföra muntliga förhör med tanke på att det ska vara vissa speciella lärare som ska sköta examinationen och att antalet personer som avslutar sina gymnasiestudier är mångdubbelt fler idag än 1968. Man skulle helt enkelt inte ha tid att hålla individuella prov med alla dessa elever. En av Centerpartiets riksdagsledamöter säger dock att det bör handla om både skriftliga och muntliga inslag i examensproven för studenten.

För att lösa olika problem som finns inom den svenska skolan krävs det att det anställs fler lärare och att det blir fler lärare per elev. Att återinföra ett av de mörkaste inslagen i 1900-talets utbildningsväsen kan inte leda till någon som helst förbättring.

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here