Print Friendly, PDF & Email

På torsdagkvällen blev det klart att Handels skriver på ett nytt avtal. Detta innebär att den strejk som skulle ha satt igång natten till fredagen blåstes av. Nya Arbetartidningen har intervjuat Patrik Olofsson (bilden), ordförande för Handelsklubben på Lagena i Jordbro, om sin syn på detta.

Hur känns det att strejken är avblåst?
– Det känns tomt. Även om vi inte varit uttagna i strejkvarslet, har vi förberett oss för konflikt. Dels genom att förbereda oss om vi skulle bli uttagna i en andra våg av varsel och dels att hjälpa de klubbar som skulle gått ut nu på fredagen.
– Hade det blivit konflikt hade jag och 10 andra från Lagena stått utanför Antalis papperslager kl 03:00 tillsammans med medlemmarna där och blockerat de första transporterna. Jag har kylen full av bredda mackor och bilen full av röda fanor. Det är klart det känns tomt, när man har laddat upp och inte får verkställa.

Varför avblåstes strejken?
– Förbundet ansåg att man hade fått tillräckligt med pengar för att kunna skriva på. Butiksanställdas löner ökar med 710 kronor i månaden – det gör cirka 3,3 procent. Vi lagerarbetare får en löneförhöjning med 665 kronor vilket gör cirka 2,8 procent. Det innebär att man bröt igenom industrimärket på 2,6 %, vilket är bra.

Arbetsgivarna hävdar ju att avtalet ligger inom ramen för 2,6 %.
– Ja, det bygger på att arbetsgivaren räknar om en del eftergifter i pengar. I butiksavtalet har provanställningsperioden ökat från 6 månader till 8 månader. Det har arbetsgivarna kvantifierat i pengar. Det har blivit enklare regler för arbetsgivaren att schemalägga på butik, som man också kvantifierat i pengar. Det är klart att detta kan ha ett värde för arbetsgivaren, men jag har svårt att se hur det sänker lönekostnaderna.
– Den allvarligaste eftergiften var att ökningen av ingångslönerna, eller rättare sagt lägstalönerna, inte ökade i samma takt som utgående löner för de som är anställda idag. Ingångslönerna ökad med 2,8 % för butik och 2,55 % för lager. Det är fortfarande på eller bättre än ”märket”, men inte bra.

Vad innebär det för problem att lägstalönerna ökar i lägre takt?
– Det är en eftergift som inte märks omedelbart, men låga ingångslöner saktar ned löneutvecklingen på sikt och skapar problem för framtiden. Det är andra avtalsrörelsen i rad man väljer att få upp lönepåslagen på utgående lön till priset av sämre utveckling av ingångslönerna.

Hur gick det med heltidsfrågan på butik?
– Det resulterade i en skrivning i avtalet om en gemensam ambition att öka heltiderna i branschen och en ny partstillsatt grupp. Problemet med avtalsskrivningen är att den inte förpliktigar till något konkret. När det gäller partstillsatta grupper har de genom åren varit så många och så resultatlösa att det börjar utvecklas en allergi i organisationen mot partsgrupper. Att komma loss från ofrivillig deltid är den bästa löneförhöjningen en butiksanställd kan få. En bransch utan heltidsanställningar kommer att bli och förbli ett genomgångsyrke, och personalen kommer att vara i en underlägsen position i jakt på utökade arbetstimmar.

Gjordes det några framsteg i bemanningsfrågan?
– Nja, återigen kommer det tillsättas en partsammansatt grupp som ska diskutera ”bemanningsfrågan” fram till 2014. Det är naturligtvis en behagligare miljö för arbetsgivaren att prata ”bemanningsfrågan” i en arbetsgrupp, än vid förhandlingsbordet under konflikthot. Men det är ju också ett symptom på att frågan kvarstår och att de viktigaste frågorna fortfarande är olösta.
– De konkreta förändringarna är att alla lager med inhyrd personal måste förhandla om sin inhyrning med den lokala klubben och att i dessa förhandlingar ska klargöras; inhyrdas arbetstider, arbetsuppgifter och löner. Och det kan ju vara bra om det finns arbetsplatser där inhyrningen är helt okontrollerad eller sker utan att det föregåtts av en förhandling. Men det finns inget i detta som begränsar eller bromsar upp utvecklingen av mera inhyrd arbetskraft i branschen. Så kampen fortsätter.

Är du nöjd med avtalsrörelsen?
– Det finns saker som är bra och det finns saker som är dåligt. De bra sakerna är att jag upplever att alla lagerklubbar varit mer aktiva inför avtalsrörelsen, genomfört rådslag i klubbarna, deltagit aktivt på avtalskonferenserna, samordnat avtalskraven och aktivt nätverkat med varandra. På lagersidan har vi också varit mera aktiva under avtalsförhandlingarna och det har varit större öppenhet kring förhandlingarna. Istället för slutna rum har vi haft veckovisa telefonkonferenser mellan lagerklubbar och där någon eller några ur avtalsdelegationen deltagit och bollat frågor och fått uppbackning om det behövts.
– Det som är dåligt är att förbundsledningen körde över avtalskonferensernas krav på tryggare anställningar. Avtalskonferenserna beslutade att kräva att minst 90 % av de som sysselsätts arbetsgivaren ska vara fast anställd på heltid. Tanken var att vi genom ett fastställande av en nivå på arbetsgivarens egen personal per automatik fick en begränsning på visstid, deltid, f-skattsedlare, bemanningsanställda och liknande på ett bräde. Avtalskonferenserna krav fastställdes i september 2011. Detta körde förbundsledningen över tre veckor innan avtalet ska vara klart. I efterhand står det klart att man aldrig hade för avsikt att driva avtalskonferensernas krav. Kring detta kommer det levereras kritik.

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here