Print Friendly, PDF & Email

Här nedan följer sju tabeller. Det är dessa sju tabeller som utgör grunden till de tre tabeller som vi presenterat på mittuppslaget i nr 35. Det är också samma sju tabeller som utgör grunden för våra analyser och kommentarer i de båda artiklarna på samma mittuppslag i Nya Arbetartidningen.

Källan till de sju nedanstående tabellerna är: ”Världsbanken (World Bank National Accounts Data & OECD National Accounts Data files)”.

Kommentarer till tabellerna 1 – 3 nedan.

1. Den sparade delen av BNP är den del som inte konsumeras. Genom att lägga ihop siffrorna för konsumtion och sparande ska summan bli 100 procent. Låt oss ta Kina år 2001 som exempel. Där ligger konsumtionen på 62 procent och sparandet på 38 procent, alltså summa 100 procent. Men på grund av avrundningar blir inte alltid den sammanlagda summan av konsumtion och sparande exakt 100 procent. Tar vi USA, samma år, får vi en total på hela 101 procent. Och tittar vi på Finland 2001 så blir totalen endast 99 procent. Återigen: detta är ett resultat av olika avrundningar och mätmetoder. När vi dels studerar utvecklingen för sparandet i sig, dels jämför sparandet med investeringarna så utgår vi ifrån de siffror som finns angivna i nedanstående tabeller. Detta innebär att det, som alltid då det gäller statistik och avrundningar, kanske skulle kunna skilja någon decimal (eller t om någon procent) ifall nedanstående tabeller skulle jämföras med andra statistiska grundmaterial över samma ekonomiska mått – under samma perioder.

2. Då vi studerar de möjliga investeringar som skapas inom ett land så jämför vi sparandet med investeringarna. Låt oss ta Sverige år 2010 som exempel. Bruttosparandets andel av BNP ligger på 25 procent (d v s en fjärdedel). Detta innebär att det, år 2010 och inom Sverige, hade skapats ett utrymme för att investera lika mycket. Men som vi kan se så skedde inte detta. Istället stannade bruttoinvesteringarna endast på 18 procent av BNP. Detta innebar att investeringarna, om vi begränsar oss till det i Sverige skapade utrymmet år 2010, hade kunnat vara nästan 40 % större än vad som blev utfallet. Varför 40 procent?

Steg ett: om vi utgår ifrån bruttosparandet och sedan drar bort bruttoinvesteringarna får vi följande subtraktion: 25 minus 18 = 7 procentenheter av BNP. Dessa siffror är alltså inte ”procent” utan ”procentenheter”. Innebörden av detta ser vi i steg två.

Steg två:Investeringarnas andel av BNP kunde alltså (så länge vi håller oss till Sverige och till året 2010) ha varit 7 procentenheter större. Hur stor andel sju procentenheter är – av 18  procentenheter – ser vi av följande division: 7 dividerat med 18 =38,8procent (här avrundat till40 procent) av det som nu kom att investeras i Sverige.

3. Men i verkligheten är ett lands möjligheter till investeringar, under ett visst år, varken begränsade till det egna sparandet eller till sparandet under ett visst år. Vi ska, denna gång, inte bry oss om möjligheten att öka investeringarnaett år genom att låna från ettannat år. Istället ska vi se hur ett land kan öka sina investeringar, exempelvis år 2010, genom att gå utanför sina gränser och låna pengar. Låt oss studera USA. År 2010 låg bruttosparandet på låga elva procentenheter av nationens BNP. Samtidigt investerade USA 15 procentenheter av sin BNP. Detta kunde ske genom att USA lånade pengar från utlandet.

Hur mycket ökade då USA sina bruttoinvesteringar? Vi kan uttrycka detta på två sätt. Vi vet redan att USA lånade en summa som motsvarade fyra procentenheter av sin BNP och sedan ökade sina investeringar motsvarande fyra procentenheter – av just USA:s BNP. Men med hur stor andel ökade USA sina investeringar, jämfört med vad som USA skulle ha investerat, om nationen inte hade lånat pengar från utlandet? Låt oss använda samma metod som för Sverige ovan.

Steg ett: om vi utgår ifrån bruttosparandet och sedan drar bort bruttoinvesteringarna får vi följande subtraktion: 11 minus 15 = – 4 procentenheter av BNP. Minustecknet framför fyran innebär att USA lånade till denna del av sina investeringar.

Steg två: genom att låna ökade alltså USA sina investeringar, i förhållande till vad USA annars  skulle ha investerat, med följande: 4 dividerat med 11 = 36,4 procent.

Kommentar: Sverige investerade alltså inte allt som sparats. USA gjorde tvärtom och investerade mer än vad som sparats! Detta innebar en väldigt stor förbättring av investeringsverksamheten i USA i förhållande till om landet inte hade lånat. Men USA ligger trots detta lågt vad gäller investeringarnas andel av BNP, exempelvis jämfört med Japan. Det skulle nästan krävas att USA fördubblade (ökade med 100%) sina investeringars andel av BNP för att komma upp i samma nivå som Japan, d v s att USA ökade sin investerade andel av BNP från 11 procentenheter med ytterligare 11 procentenheter till totalt 22 procentenheter.

Tabell 1.
Konsumtion (% av BNP)

  2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Sverige 75 76 76 75 74 73 72 73 77 76
Tyskland 78 77 78 77 78 76 74 74 78 77
Finland 70 72 74 73 74 74 72 74 80 80
Italien 78 78 79 78 79 79 78 79 81 82
Japan 75 76 76 75 75 75 75 76 79 79
USA 85 86 86 86 86 86 86 88 89 88
Brasilien 83 82 81 79 80 80 80 79 84 82
Kina 62 60 57 54 52 49 49 48 47 48

Tabell 2.
Bruttosparande (% av BNP)

  2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Sverige 23 22 25 24 25 27 29 29 23 25
Tyskland 20 20 20 22 22 25 27 26 22 23
Finland 29 28 25 27 26 26 27 26 21 21
Italien 21 21 20 20 20 20 20 18 16 16
Japan 27 26 26 27 27 28 28 27 23 24
USA 16 14 14 14 15 16 14 12 9 11
Brasilien 14 15 16 18 17 18 18 19 15 17
Kina 38 40 44 47 48 52 52 53 53 53

Tabell 3.
Bruttoinvesteringar (% av BNP)

  2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Sverige 18 17 17 17 18 19 20 20 16 18
Tyskland 20 18 18 18 17 18 19 19 17 17
Finland 20 19 19 20 22 21 23 22 18 19
Italien 21 21 21 21 21 22 22 21 19 20
Japan 25 23 23 23 24 24 24 24 20 20
USA 19 18 18 19 20 20 19 17 14 15
Brasilien 18 16 16 17 16 17 18 21 17 19
Kina 36 38 41 43 42 43 42 44 48 48

Kommentarer till tabellerna 4 – 7 nedan.

1. Dessa tabeller visar på vad som ibland kallas för kapitalexport – eller för kapitalimport. Tabellerna 4 och 5 redogör för vad som brukar betecknas som ”utländska direktinvesteringar”. Om vi studerar siffrorna för de olika länderna så ser vi följande: dels kan ett land, exempelvis Sverige, göra direktinvesteringar i andra länder ”net outflows” (tabell 4). Dels kan andra länder göra direktinvesteringar i Sverige ”net inflows” (tabellen 5). Liksom i tabellerna 1 – 3 ovan uttrycks siffrorna som procentandelar av BNP. Låt oss, för enkelhetens skull, åter studera Sverige året 2010. Utflödet av kapital, uttryckt som procent av BNP, låg detta år på 7,0. Inflödet av kapital låg samma år, också uttryckt som procent av BNP, på 1,2. Detta innebar ett nettoutflöde av kapital från Sverige i följande storleksordning: 7,0 minus 1,2 = 5,8 procent av BNP. (Kommentar: ett utflöde på 5,8 % av BNP innebär att över var tjugonde krona försvinner till utlandet!)

2. För att kontrollera denna nettosiffra (ett utflöde av kapital från Sverige år 2010 på 5,8 procent av BNP), och samtidigt få en uppfattning om hur stora dessa kapitalflöden är uttryckta i en valuta, har vi använt oss av tabellerna 6 och 7. Tabell 6. beskriver nettot (inflöde minus utflöde) av kapital för respektive land – uttryckt i miljoner US dollar. Om vi för enkelhetens skull håller fast vid Sverige år 2010 så visar tabell 6. att kapitalflödet till och från Sverige (inflöde minus utflöde) är negativt, d v s att det kommer in mindre kapital till Sverige än vad som lämnar landet. Detta innebär, med andra ord, ett utflöde av kapital från Sverige. Vad tabell 6. också visar är att detta utflöde av kapital från Sverige uppgår till 26 288 miljoner US dollar.

3. Vi skulle alltså jämföra resultatet från tabellerna 6 och 7 nedan med resultatet från tabellerna 4 och 5. Detta dels i kontrollsyfte, dels för att få en uppfattning om kapitalflödenas storlek. Som vi kommer ihåg visade tabellerna 4. och 5. nedan på ett nettoutflöde av kapital från Sverige på 5,8 % av BNP. Tabell 6 visade också på ett nettoutflöde av kapital från Sverige – närmare bestämt på 26 288 miljoner US dollar (att det står ett minustecken framför siffran visar att det handlar om ett nettoutflöde och inte tvärtom). Därmed vet vi hur stort nettoutflödet av kapital från Sverige var år 2010, om siffrorna stämmer, nämligen 26 288 US dollar. Men det återstår för oss att verkligen kontrollera att de olika siffrorna stämmer. För kunna göra denna kontroll behöver vi tabell 7. Denna tabell uttrycker storleken på Sveriges BNP i miljarder US dollar. År 2010 låg alltså Sveriges BNP på 459 miljarder US dollar (tabell 7 nedan). För att genomföra kontrollräkningen krävs två steg:

Steg ett: vi omvandlar 26 288 miljoner US dollar till 26,288 miljarder US dollar

Steg två: vi dividerar nettoutflödet av kapital från Sverige på 26, 288 miljarder US dollar med Sveriges BNP på 459,0 miljarder US dollar.

Annorlunda uttryckt: vi dividerar 26, 288 med 459,0 = 5,7 procent!

Siffran visar att nettoutflödet av kapital från Sverige år 2010 utgör 5,7 procent av landets BNP.

Steg tre: Skillnaden mellan tabellerna 4. och 5. visade på ett nettoutflöde av kapital från Sverige på 5,8 procent av BNP. Skillnaden mellan tabellerna 6. och 7. visade på ett nettoutflöde av kapital från Sverige på 5,7 procent av BNP. Denna skillnad mellan 5,8 och 5,7 kan vi bortse ifrån, eftersom den sannolikt beror på olika avrundningar och mätmetoder. Kvar står alltså att vi har fått en bekräftelse dels på ett nettoutflöde av kapital från Sverige år 2010, dels på att detta ligger i intervallet 5,7 – 5,8 % av BNP. Dessutom vet vi att detta motsvarade 26 288 miljoner US dollar!

5. Vi har kontrollräknat alla jämförbara siffror i tabellerna 4 – 7, på samma sätt som vi gjorde för Sverige, år 2010. Vi har alltså jämfört relationerna mellan nettoflödet av kapital (outflows minus inflows) som det kan utläsas i tabellerna 4 och 5 (”utländska direktinvesteringar”). Vi har också använt oss av siffrorna för nettot (in-/utflöden) av ”utländska direktinvesteringar” och dividerat dessa med respektive lands BNP. Sedan har vi jämfört dessa båda resultat, dels för alla de åtta länderna, dels för alla de i tabellerna angivna åren.

Dessa båda sätt att räkna ut storleken på kapitalexporten (eller kapitalimporten) har antingen gett oss exakt samma resultat – eller en skillnad på cirka en tiondels procent (som vi fick för Sveriges del år 2010). Den enda avvikelse från detta mönster var Finland år 2010 (minus 2,7  procent av BNP respektive minus 1,5 procent), en avvikelse som vi inte kan förklara. Mot denna bakgrund anser vi oss ha täckning för det som vi skriver i texten i Nya Arbetartidningen nr 35 under rubriken ”Kapitalexport, arbetslöshet och förfall”. Där står följande:

”Vi har jämfört alla de åtta länderna när det gäller nettot mellan kapitalinflöde och kapitalutflöde. Eller, för att uttrycka oss med andra ord, vi har jämfört Sveriges investeringar utomlands med andra länders investeringar i Sverige, under åren 2001-2010. Vi har sedan gjort samma beräkning för de övriga sju länderna under samma tio-årsperiod. Resultatet är återigen förödande – för svensk del. Sverige är det land som har det överlägset största utflödetav kapital, både av bland de ”mogna” industriländerna, och av de två brics-länderna. Det handlade om ett utflöde på i snitt ca 2 % av BNP, varje år, under tio-årsperioden! På andra plats, när det gäller nettoutföde av kapital, kom Tyskland. Där handlade det om lite drygt 1 procent av BNP, i snitt per år, under tio-årsperioden. På den ”vinnande” sidan befann sig Brasilien – och Kina! Kina hade ett nettoinflöde av kapital på i snitt drygt 3 procent av det egna landets BNP (per år) under tio-årsperioden 2001-2010! Detta är bakgrunden till Sveriges avindustrialisering.”

6. Det kan naturligtvis hända att vi har gjort ett misstag – och det av en sådan storleksordning att detta kullkastar våra slutsatser – även om vi betvivlar detta. Men för säkerhets skull kommer vi att göra om alla uträkningar ytterligare en gång. Och vi kommer att presentera utfallet av denna ”omräkning” i nästa upplaga av Nya Arbetartidningen – oavsett hur ”omräkningen” utfaller.

Tabell 4.
Foreign Direct Investment, net outflows (% av BNP)

  1980 1990 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Sverige 0,5 6,0 16,7 3,4 4,3 6,8 6,2 7,6 6,6 8,2 6,6 6,6 7,0
Tyskland 0,5 1,4 3,2 2,1 1,0 0,2 0,7 2,8 4,1 5,2 2,2 2,4 3,3
Finland 0,3 2,0 19,6 6,8 5,6 -1,4 -0,6 2,3 2,3 2,9 3,1 2,1 4,5
Italien 0,2 0,7 1,1 1,9 1,4 0,6 1,1 2,3 2,3 4,4 3,0 0,9 1,6
Japan 0,2 1,7 0,7 0,9 0,8 0,7 0,7 1,0 1,2 1,7 2,7 1,5 1,0
USA 0,7 0,6 1,6 1,4 1,5 1,3 2,7 0,3 1,8 3,0 2,3 2,2 2,4
Brasilien 0,2 0,1 0,4 -0,4 0,5 0,0 1,4 0,3 2,6 0,5 1,2 -0,6 0,6
Kina i.u 0,2 0,1 0,5 0,2 -0,0 0,1 0,5 0,8 0,5 1,2 0,9 1,0

Tabell 5.
Foreign Direct Investment, net inflows (% av BNP)

  1980 1990 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Sverige 0,2 0,8 9,7 4,9 4,9 1,6 3,3 3,3 7,1 6,0 7,8 2,6 1,2
Tyskland 0,0 0,2 11,1 1,4 2,7 1,3 -0,4 1,7 2,0 2,4 0,1 1,2 1,4
Finland 0,1 0,6 7,5 3,0 6,1 2,1 1,5 2,5 3,7 5,2 -0,8 0,0 1,8
Italien 0,1 0,6 1,2 1,3 1,2 1,1 1,0 1,1 2,1 1,9 -0,4 0,8 0,5
Japan 0,0 0,1 0,2 0,2 0,2 0,1 0,2 0,1 -0,2 0,5 0,5 0,2 -0,0
USA 0,6 0,8 3,2 1,6 0,8 0,6 1,2 0,9 1,8 1,6 2,2 1,1 1,6
Brasilien 0,8 0,2 5,1 4,1 3,3 1,8 2,7 1,7 1,7 2,5 2,7 1,6 2,3
Kina i.u 1,0 3,2 3,3 3,4 2,9 2,8 5,2 4,6 4,6 3,9 2,3 3,1

Tabell 6.
Foreign Direct Investment, netto in-/utflöden (miljoner US dollar)

  1980 1990 2000 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Sverige -374 -12 647 -17 414 -16 013 2 294 -9 961 6 177 -15 765 -26 288
Tyskland -4 348 -21 480 150 340 -30 483 -62 571 -91 142 -76 447 -39 056 -62 234
Finland -109 -1 970 -14 773 390 2 839 5 462 -10 727 -4 488 -3 575
Italien -163 -983 1 099 -21 144 -3 471 -52 076 -79 009 -3 188 -23 008
Japan -2 110 -48 720 -23 307 -42 224 -56 954 -51 308 -106 266 -62 790 -58 581
USA -2 300 11 290 162 062 76 402 -1 772 -192 876 -18 990 -145 024 -115 125
Brasilien 1 544 324 30 498 12 550 -9 402 27 518 24 601 36 033 36 919
Kina i.u 2 657 37 483 105 903 102 922 143 057 121 677 70 316 124 930

Tabell 7.
BNP (rörliga priser miljarder US dollar)

  1980 1990 2000 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Sverige 132 244 247 371 399 463 486 404 459
Tyskland 919 1 714 1 886 2 766 2 903 3 324 3 624 3 299 3 281
Finland 53 139 122 196 208 246 272 241 239
Italien 460 1 133 1 097 1 778 1 863 2 116 2 296 2 111 2 051
Japan 1 071 3 058 4 667 4 552 4 363 4 378 4 880 5 033 5 459
USA 2 769 5 750 9 899 12 580 13 336 13 995 14 297 14 048 14 587
Brasilien 235 462 645 882 1 089 1 366 1 653 1 594 2 088
Kina 189 357 1 198 2 257 2 713 3 494 4 522 4 991 5 927

Siffrorna fungerar som jämförelse för året – dock ej över tid pga penningvärdet.

Källa: Världsbanken (World Bank National Accounts Data & OECD National Accounts Data files)

SKRIV EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here