Print Friendly, PDF & Email

Än så länge är bara 98 miljoner i intäkter klara för kulturhuvudstadsåret, som beräknas kosta totalt 410 miljoner. Det blev tydligt under kommunfullmäktige den 28 maj sedan kulturhuvudstadsutskottets ordförande Marie-Louise Rönnmark, S, besvarat en interpellation från Arbetarpartiets Jan Hägglund. Klart blev också att det nya kulturhuset kommer att kosta umeborna 80 miljoner kronor mer per år (!).

De 98 miljoner kronor som hittills är klara i kulturhuvudstadsårets budget kommer helt och hållet från Umeå kommuns skattebetalare. Inkomsterna från EU, svenska staten samt olika privata sponsorer lyser än så länge med sin frånvaro – detta bara 19 månader innan projektets start. Tonen från Marie-Louise Rönnmark i kommunfullmäktigedebatten var också betydligt mindre självsäker än tidigare när det gäller möjligheten att få in de utlovade 410 miljonerna.

När det gäller pengar från EU har kommunledningen tidigare antytt att man redan erhållit 45 miljoner kronor i finansiering för kulturåret. I debatten visade sig detta inte stämma. 30 miljoner i bidrag från EU har visserligen kommit till Umeåregionen. Men dessa pengar är stöd till exempelvis olika turistprojekt. Inte heller de 15 miljoner som tidigare sagts vara klara för finansieringen av kulturårets öppningsceremoni visade sig vara klara. Enligt Rönnmark kommer de 15 miljonerna bara att utbetalas om EU anser att Umeå levt upp till de krav man kan ställa på en kulturhuvudstad. Pengarna skulle alltså kunna vara i fara om programverksamheten under kulturåret bantas allt för mycket.

Programverksamheten kan också råka ut för en rejäl nedbantning om Umeå inte får pengar från staten. Här har Umeå kommun räknat med att staten ska gå in med 170 miljoner kronor. Det statliga kulturrådet har dock diskuterat två nivåer på stödet: antingen en nivå motsvarande 30 % av totalbudgeten (dvs ca 125 miljoner kr) eller en nivå motsvarande kommunens egen insats (dvs 98 miljoner kr). Men även dessa bud kan komma att bantas. Istället för fria pengar till kulturhuvudstadsåret kom, strax innan jul 2011, riktlinjer från regeringen som uppmanar olika kulturinstitutioner att samarbeta med Umeå under 2014. Hur mycket pengar, för ”egen” verksamhet, som Umeå kommun får från staten kommer att beslutas i alliansregeringens höstbudget 2012.

Det fjärde benet i finansieringen av kulturhuvudstadsåret är sponsring från privata företag. Här hoppas Umeå kommun på intäkter på 50 miljoner kronor – en summa som motsvarar den sammanlagda kultursponsringen i hela Sverige under ett år. Inte heller på detta område finns det hittills några avgörande positiva besked. På en direkt fråga i VK (15/3 -12) sa två av Umeås inflytelserikaste företagare att de inte tänker sponsra kulturhuvudstadsåret. Marie-Louise Rönnmark, som tidigare hävdat att företagen stod på kö för att få sponsra Umeå, kunde under debatten i kommunfullmäktige bara peka på en liten framgång: Martinssons Trä i Bygdsiljum kommer att bygga en s.k. ”paviljong” till ett värde av 200 000 kronor.

Av den totala budgeten för kulturhuvudstadsåret på 410 miljoner saknas alltså fortfarande 312 miljoner eller 75 %. Tillkommer inte pengar så kommer stora nedskärningar i kulturhuvudstadsårets utbud att måsta ske – eller så kommer umeborna att tvingas gå in med ytterligare medel till projektet.

– Vi vill understryka allvaret i situationen, säger Jan Hägglund, kommunfullmäktigeledamot för Arbetarpartiet (tidigare Rättvisepartiet Offensiv). Det redan beslutade skrytbygget på kajen kommer att kosta umeborna 80 miljoner kronor per år, enligt tjänstemän på kommunen. Går dessutom kulturhuvudstadsåret med underskott kan både vård, skola och vardagskultur komma att drabbas.

SKRIV EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here