Print Friendly

Det totala fonderade pensionssparandet i Sverige uppgick i slutet av år 2010 till hela 3 242 miljarder kr. Denna enorma summa motsvarade Sveriges BNP samma år och nästan hela värdet på Stockholmsbörsen året efter. AP-fonderna, Folksam, Alecta och AMF Pension förvaltade tillsammans 66 procent av hela detta pensionssparande (eller 2 143 miljarder kr). Detta visar vilka giganter dessa fyra pensionsförvaltare är. [siffrorna för pensionerna är från slutet av 2010; uppgifterna för börsen är från andra halvan av 2011].

De fyra giganterna sitter inte bara på en nästan obegripligt stor mängd med pengar. Dessa pensionsförvaltare representerar också en väldig makt. Potentiellt. Om denna ekonomiska makt användes på rätt sätt så skulle den kunna bidra till att utveckla den inhemska industrin och därmed till att vända den nedåtgående spiralen – för industrin, jobben och samhällsutvecklingen i stort. Men detta är inte vad som sker.

De fyra giganterna bland förvaltarna av de svenska löntagarnas pensionspengar saknar varje ambition när det gäller att använda de enorma summor pengar de blivit anförtrodda med på ett framtidsinriktat sätt. De skulle exempelvis kunna investera pensionspengarna genom att göra aktieköp i den nya gruvindustri som nu växer fram främst genom uppbyggnaden av Kina. Men det finns en rad andra industriella projekt som behöver  långsiktiga och stabila finansiärer. Till dessa hör exempelvis framtagandet av ett miljövänligare fordonsbränsle – en bedrift som skulle skapa en produkt som skulle efterfrågas över hela världen och bidra i arbetet för att minska klimathotet.

Denna typ av investeringar skulle bidra till att skapa ett större realt värde i samhället som helhet via industriell vidareutveckling. Detta skulle samtidigt öka värdet på pensionsfondernas aktiekapital. En sådan användning av pensionspengarna innebär en väldigt mycket bättre ”investering” än den spekulation på börsen som pensionerna i stor utsträckning används till idag.

Det är regeringen, fackföreningarna och näringslivet som representerar de fyra giganterna när det gäller pensionsförvaltandet. Trots detta placerar AP-fonderna, Folksam, Alecta och AMF Pension det väldiga kapital de anförtrotts med, helt utan tanke på att detta kapital behövs som en motvikt till det enorma utflöde av pengar som bidrar till den avindustrialisering av Sverige som pågår medan du läser dessa rader. De fyra giganterna placerar pensionskapitalet helt utan tanke på det långsiktiga behovet av att utveckla den svenska industrin. Istället bidrar de – skandalöst nog – till att öka utflödet av pengar ur landet.

Slutsatserna kan inte vara några andra än dessa:

  • vi kan inte lita staten,
  • vi måste återerövra våra fackliga organisationer.

SKRIV EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here