Print Friendly, PDF & Email

Den 6 november är det presidentval i USA. Den sittande, demokratiske, presidenten Barack Obama utmanas av republikanen Mitt Romney. Medan den förre republikanske presidenten George W. Bush bedrev ett internationellt krig mot terrorismen, så har Romneys republikaner förklarat krig mot USA:s kvinnor, lågavlönade, fattiga och sjuka.

Republikanerna föreslår, i form av ett förslag presenterat av sin vice-presidentkandidat Paul Ryan, en skattereduktion för företagen och de rikaste individerna. Om Republikanerna vinner valet kommer deras skatter att sänkas från dagens nivå på 35 % ned till 25 %. Detta innebär att skatten för de rikaste i USA kommer att sänkas med nästan 30 procent! Detta provocerande förslag att gynna de mest besuttna ingår i vad som framställs som ett långsiktigt program för att komma tillrätta med budgetunderskotten och den växande statsskulden.

USA budgetunderskott och statsskuld har växt under en mycket lång tid. Men för att lösa dessa problem måste de amerikanska ledarna börja i helt andra ändar. De måste upphöra med sina krigshandlingar, inklusive de enorma kostnaderna för kedjan av militärbaser runt hela jorden, och inrikta sina resurser på att rusta upp den en gång så kraftfulla industrisektorn. Detta skulle ge dem en helt annan möjlighet att bekämpa underskotten i handeln med omvärlden. Men detta skulle kräva en form av revolution riktad mot såväl det fackföreningsfientliga Big Business-etablissemanget som mot alla krigiska presidenter och administrationer som styrt USA efter Andra Världskriget.

En av de mest krigiska presidenterna, George W Bush, invasioner av Afghanistan och Irak resulterade i katastrofer, både militära och ekonomiska. Det är därför mycket osannolikt att USA, idag, skulle skicka marktrupper för att försöka ta kontroll över något ytterligare land. Men detta innebär inte att blod- och vinsttörsten hos den ekonomiska och politiska borgerligheten i USA minskar. Istället riktas den mot den egna befolkningen.

Det är mot bakgrund av USA:s långsiktiga ekonomiska tillbakagång som vi ska se de debila angreppen mot kvinnorna i USA, i form av försöken att förbjuda aborträtten, även i samband med våldtäkter (något vi redogör för på sid 5). Det är också USA:s tillbakagång som ligger bakom de inbördeskrigsliknande handlingar som genomförts av nästan alla presidenter mot fackföreningarna, och deras medlemmar, ända sedan valet av Ronald Reagan 1980. Och nu står alltså pensionärerna, de fattiga och handikappade på tur.

Pensionärerna och vissa handikappade har idag ett system kallat för Medicare. Det omfattar 47 miljoner människor. Får republikanerna sin vilja igenom så kommer detta system att drabbas av nästa inbördeskrigsliknande handling. Idag finansieras och sköts Medicare helt och hållet av de federala (nationella) myndigheterna. Men republikanernas kandidater till president- och vice-presidentposterna vill privatisera Medicare – med  det uttalade syftet att förmånstagarna (pensionärer och handikappade) ska betala mer för omsorgen – eller få mindre vård.

Det andra av dagens hälsosystem kallas för Medicaid. Detta ger hälsovård till låginkomsttagare, och andra kategorier av långvarigt sjuka, totalt uppåt 50 miljoner personer. Vinner republikanerna presidentvalet kommer detta hälsosystem, som idag drivs av federala och delstatliga myndigheter tillsammans, att helt tas över av delstaterna. Syftet är att genomföra nedskärningar på 750 miljarder dollar över en tioårsperid för att tvinga fram mindre förmåner eller högre egenavgifter.

Republikanernas tredje måltavla, i detta ensidiga inbördeskrig, kommer troligen att bli socialbidragen. Dessa kommer med största sannolikhet också att drabbas av nedskärningar. Om den nu sittande presidenten Barack Obama skulle stå upp för Medicare och Medicaid skulle han tveklöst besegra sin republikanske utmanare Mitt Romney. Men även Obama planerar att skära i Medicare ($500 miljarder) och det var också Obama som skickade ytterligare 30 000 soldater till Afghanisatan.
De amerikanske arbetarna, övriga löntagare, pensionärer och sjuka saknar idag enkandidat, eller ett parti, som försvarar deras mest livsviktiga intressen.

Arbetarpartiets ståndpunkt i valet är att fackföreningarna, i USA och Kanada, måste återuppliva det projekt som Tony Mazzocchi från facket OCAW startade i slutet på 80-talet. Initiativet syftade till att bygga upp ett nytt arbetarparti och samtidigt slå broar till USA:s miljöaktivister. För oss är det omöjligt att kritisera alla de tiotals miljoner kvinnor, pensionärer, låginkomsttagare och sjuka som i desperation över hoten mot rätten till abort, Medicare, Medicaid och Social Security, och i brist på något alternativ, lägger sin röst på demokraterna. Detta trots Obamas egna planer på nedskärningar. Vi vill dock understryka att alla de miljoner amerikaner som väljer detta alternativ den
6 november samtidigt måste påbörja arbetet för ett nytt arbetarparti i Nordamerika inför valet 2016.

 

Fakta:

Medicare är ett nationellt socialförsäkringsprogram som administreras av USA:s federala regering. Det startade 1965 och garanterar sjukvård åt alla amerikaner över 65 år samt åt yngre personer med olika former av handikapp. Delar av programmet berättigar till sjukhusvård, primärvård och mediciner. Medicare finansieras till största delen av en löneskatt på 2,9 % och till en mindre del av avgifter. Innan Medicare infördes saknade hälften av alla amerikaner över 65 år sjukförsäkring.

Medicaid är ett behovsprövat program för sjukvård till låginkomsttagare, fattiga barn och personer med vissa handikapp. Medicaid betalar också för äldreboende till fattiga pensionärer. Medicaid omfattar ett större antal sjukvårdsinsatser än Medicare. Medicaid startade 1965 och finansieras dels via den federala budgeten och dels av delstaterna.

SKRIV EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here