Print Friendly

Elektrikerfacket har varslat med konflikt från den 1 april. Bakgrunden till det tidiga varslet är att arbetsgivarsidan redan ifjol sa upp det s.k. inkasseringsavtalet, som bland annat innebär att arbetsgivarna automatiskt betalat en andel av varje anställds lön direkt till facket. Arbetsgivarsidan vill nu att att facket själva ska ta in avgiften.

– Det handlar ytterst om ett försök att försvaga facket, säger Per-Ola Nilsson, skyddsombud inom Elektrikerförbundet och aktiv inom nätverket Unga Elektriker. Tack vare att arbetsgivarna automatiskt drar en viss procent från varje löntagare har vi tidigare kunnat ha proportionerliga avgifter. De med lägst löner har betalat minst. Genom att föra över administrationen av avgiften till facket hoppas arbetsgivaren  att vi ska tvingas gå över till ett system där alla betalar samma fackavgift. Detta kommer i sin tur att göra att en större andel med låga löner, exempelvis lärlingar, aldrig går med i facket. Något som alla anställda förlorar på i längden.

Även när det gäller förhandlingarna om det ordinarie kollektivavtalet, som reglerar löner och andra arbetsvillkor, är arbetsgivarsidan på offensiven. Man vill luckra upp Lagen om Anställningsskydd; minska både kraven på, och rättigheterna för, lärlingar. Till sist vill man också sänka de garanterade minimilönerna och förändra ackorden så att löneskillnaden mellan olika jobbare på en arbetsplats ökar.

– Arbetsgivarna är aggressiva, menar Per-Ola Nilsson. Till stor del handlar deras krav om att försvaga facket och därmed minska de anställdas möjligheter att ställa krav på schyssta villkor. Ett exempel är att man vill ta bort utbildnings- och anställningskravet för lärlingar. Detta skulle göra att man kunde ta in vem som helst från gatan för att göra enklare kabeldragning – till en väldigt låg kostnad. Precis som inom Byggnads och Transports avtalsområden skulle man dessutom kunna utnyttja lågavlönad arbetskraft från andra EU-länder för att pressa lönerna i Sverige.

– Jag vill speciellt betona att säkerheten idag är mycket hög vad gäller elinstallationer i Sverige, säger Per-Ola. Bland installationselektriker har vi haft EN dödsolycka under de senaste tio åren, vilket är väldigt lågt internationellt sett. Detta beror i grund och botten på att vi har en välutbildad och yrkesskicklig elektrikerkår. Arbetsgivarsidans krav hotar denna säkerhet.

Redan idag pressas lönerna för elektrikerna av bemanningsföretag vars anställda ofta ligger betydligt lägre i löner än anställda i andra företag. Dessutom är de svårare att organisera. Per-Ola Nilsson berättar om hur arbetare på samma arbetsplats kan jobba efter olika förutsättningar.

– Jag är skyddsombud och besöker olika arbetsplatser. På ett ställe fick jag syn på en kille som klängde i taket 60 meter upp med en målarpensel i munnen. Färgen på penseln är cancerogen, det vet jag. Men när jag påtalade detta för platschefen svarade han ´den killen är inte medlem i facket så det ska du inte bry dig om.

Bland fackens krav lyfter Per-Ola Nilsson fram att allt fler medlemmar vill ha villkor som går att förena med familjelivet.
– 98% av våra medlemmar är män. Men nu för tiden vill även killar tillbringa tid med sin familj. Dessutom har vi ensamstående pappor som måste finnas där för sina barn varannan vecka. Därför kräver vi att folk som blir utkallade till traktamentsjobb ska ha rätt att säga nej om det helt enkelt är omöjligt av familjeskäl. Och sedan vill vi ha en arbetstidsförkortning.

Det ordinarie kollektivavtalet löper ut den sista mars. Mycket talar för att avtalsrörelsen för elektrikerförbundet återigen blir en het historia.

Fakta: Unga Elektriker

Unga Elektriker är ett nätverk för yngre fackligt intresserade medlemmar i Elektrikerförbundet. Nätverket har ca 900 medlemmar och finns över hela landet. Man besöker mässor och festivaler för att värva medlemmar till facket samt har en sida på Facebook där medlemmarna håller kontakten.

Några av kraven från El-arbetsgivarna:

  • Luckra upp Lagen om Anställningsskydd genom att öka möjligheten att införa flera s.k. turordningskretsar på varje företag/driftsenhet. Detta ökar arbetsgivarens möjligheter att välja vem som ska avskedas om en sådan situation uppstår.
  • Ta bort kravet på att lärlingar ska ha gått el-programmet på gymnasiet. Man vill också samt ta bort kravet på att arbetsgivaren ska erbjuda en lärling anställning under hela lärlingstiden.
  • Sänk de garanterade minimilönerna och förändra ackorden så att löneskillnaden mellan olika jobbare på en arbetsplats ökar.

Några av elektrikerfackets krav:

  • Arbetstidsförkortning
  • Möjlighet att neka av arbetsgivaren hänvisade traktamentsjobb.
  • Täpp till luckor i kollektivavtalet som används av oseriösa arbetsgivare för att kringgå LAS. Per Ola Nilsson ger ett exempel på ett kryphål: En lärling fick sluta på ett företag i Mellansverige. Han gick till arbetsförmedlingen och fick en praktikplats – på samma företag. Han gjorde i praktiken samma arbetsuppgifter – men nu till betydligt lägre lön, helt finansierad av staten.

SKRIV EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here