Print Friendly

Jobbskatteavdraget

Kostnad: 79 miljarder per år
Effekt: Osäker. Enligt Institutet för arbetsmarknads- och utbildningsutvärdering (IFAU) går det inte att dra några säkra slutsatser om åtgärdens effekter. IFAU menar dock att det finns starka indicier för att reformen ökar sysselsättningen. Som bevis på detta nämns att fler personer över 65 år finns kvar på arbetsmarknaden. År 2011 kom regeringens egen långtidsutredning fram till att effekterna av jobbskatteavdraget var osäkra. Utredningen avrådde också från ett femte jobbskatteavdrag.

Sänkt arbetsgivaravgift för personer under 26 år

Kostnad: 17 miljarder per år
Effekt: Utebliven. IFAU och Finanspolitiska rådet ifrågasätter om åtgärden har några långsiktiga effekter. Andelen arbetslösa bland unga är större idag än när åtgärden infördes.

Nystartsjobb (skattelättnader för den som anställer långtidsarbetslösa)

Kostnad: 6 miljarder per år
Effekt: Tveksam. År 2011 fanns 46 000 nystartsjobbare. Många av dem jobbar på kaféer och restauranger. Enligt IFAU skulle 63 % av dessa jobb ha kommit till stånd även om skattesubventionen inte funnits. Åtgärden är därmed i praktiken, till stora delar, ett företagsstöd.

Sänkt restaurangmoms

Kostnad: 5,3 miljarder per år
Effekt: Tveksam. Enligt SCB har antalet anställda i hotell- och restaurangbranschen minskat mellan 2011 och 2012. Restaurangägarnas organisation Visita menar dock att antalet anställda ökat. Enligt DN, som undersökt 298 restauranger i landet, ökade restaurangpriserna med en procent under det första året med sänkt restaurangmoms.

Jobbcoacher

Kostnad: sänkt till 400 miljoner år 2013
Effekt: Fiasko. Enligt IFAU har åtgärden inte skapat några nya jobb. Möjligtvis förutom coachernas egna jobb. De företag som säljer coachtjänster till arbetsförmedlingen har dock goda förtjänster. De dåliga resultaten har gjort att Alliansen dragit ned på satsningen.

SKRIV EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here