Print Friendly, PDF & Email

Den växande arbetarkampen och ökningen av antalet fackföreningar, men också splittringen mellan en statsstyrd och två oberoende fackliga federationer, understryker behovet av ett arbetarparti. Ett arbetarparti krävs för att ena den fackliga rörelsen genom ett självständigt politiskt program som förmår visa en väg framåt. Utan eget parti kommer Egyptens arbetarklass att ”stanna i växten” och tvingas att fortsätta att utgöra stödtrupp åt militären eller Brödraskapet.

Arbetarklassen måste även stå självständig till ”Nationella Räddningsfronten” NSF, som består av ”liberala” borgare, revolutionära ungdomar, anhängare av Nassers gamla parti plus industriarbetare. Många från NSF stödde militärkuppen men kommer att bli besvikna. NSF utgör ett mer attraktivt alternativ än militären och ”bröderna”. Men NSF vill inte utmana genom att bilda ett eget regeringsalternativ utan manövrerar hellre tillsammans med militären för att, i någon mån, påverka politiken. NSF attraktionskraft visar på möjligheten att bilda ett nytt parti, men utgör samtidigt en varning. Ett oberoende arbetarparti måste bildas om inte NSF ska bli de som organiserar arbetarna politiskt.

Dubbelmaktsorgan vs militärens och brödernas maktstrukturer

Ska militären splittras efter klasslinjer måste de meniga soldaterna kunna bryta med generalerna utan att riskera dödsstraff. Tendenser till en upplösning av disciplinen visade sig bland soldaterna 2011 då dessa tvingades skjuta mot civila med resultat att över 4 000 skadades och många dog. Generalernas privilegier å ena sidan, de menigas och de lägre befälens kontakt med fattiga och förtryckta å andra sidan, skapar den grund som kan splittra militären efter klasslinjer. Men en omfattande splittring av militären kräver inrättandet av soldatkommittéer till vilka meniga och lägre befäl kan ansluta sig. Soldatkommittéer innebär upprättandet av en väpnad kraft, som kan ge skydd mot bestraffning för soldater som ställer sig på arbetarnas sida, och som kan utgöra grunden till en demokratisk folkmilis med valda militära ledare istället för de miljonärsgeneraler som leder dagens armé. Soldatkommittéerna skulle omedelbart bli en maktstruktur vid sidan om den gamla militären och utgöra en dödlig konkurrent till denna. Soldatkommittéerna skulle skapa revolutionär situation av ”dubbelmakt”.

Tradition av självförsvarskommittéer Under upproret mot Mubarak bildades tusentals civila försvarskommittéer i städerna. Det utlösande var att polisen försvann från gatorna och regimen släppte ut 1000-tals kriminella från fängelserna för att skapa kaos. Kommittéernas grundläggande uppgift var att skydda det egna området. I de större städerna deltog många också i kampen för att avsätta Mubarak. På landsbygden utsågs kommittéerna ofta av byns ledande familjer. De blev snarare en garant för den bestående hierarkin än ett verktyg för förändring. Men kommittéerna visar på möjligheterna att skapa dubbelmaktsorgan. Kommittéer, eller fackföreningar, måste också skapas i fabrikerna. Arbetarna och hyresgästerna måste sedan länka samman sina kommittéer med landsbygdens för att radikalisera dessa.

Socialistisk revolution eller militär diktatur

En växande arbetslöshet och fattigdom kommer att tvinga fackföreningar och kommittéer att utmana direktörer, bostadsföretag, generaler och storgodsägare. De kommer att tvingas ta kontroll över produktionen i fabrikerna, inventera behoven av bostäder och bevattningsanläggningar för att skapa nya brukbara jordar på landsbygden. Och bilda en beväpnad milis. Men ska dessa nya demokratiska strukturer kunna ersätta militärens och ”brödernas” strukturer måste kommittéerna i fabrikerna, bostadsområdena och bland soldaterna bindas samman till en ”Nationell Kommitté”. En sådan stark ”dubbelmakt” på det nationella planet skulle få meniga soldater att våga trotsa den militären disciplinen och ansluta sig till arbetarna och bönderna; en sådan kraft skulle kunna splittra fundamentalisterna i fattiga och rika vilket skulle neutralisera Brödraskapet politiskt.

Nya folkliga protester kommer mot bakgrund av den katastrofala ekonomi. Men protesterna får inte reduceras till att bara innebära ett stöd för militären eller för Brödraskapet. Självständigheten måste bevaras. Detta kräver ett arbetarparti med ett handlingsprogram som visar på hur arbetslöshet och fattigdom ska bekämpas. Detta, tillsammans med organ för dubbelmakt som organiserar de egyptiska massornas enorma kraft, utgör grunden för en demokratisk socialistisk revolution. Alternativet är en militär diktatur och inbördeskrig.

Läs även:

EN KOMMENTAR

SKRIV EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here