Print Friendly

P1050421Sverige byggdes upp av ett par industrigrenar som skogs- och bergshantering samt varvsindustrin. Dessa industrigrenar lade grunden för det välstånd somsedan skapades. Idag finns det en trend, bland etablissemangets politiker, av att förringa industrins betydelse. Men man måste ha det helt klart för sig att industrin utgör grunden till dagens välstånd. Samtidigt måste industriverksamhet ske under sådan kontroll att inte människor eller miljö kommer till skada.

En industrigren som haft en långvarig nedgång, men som nu har fått en renässans, är gruvindustrin. Skälet till detta är att efterfrågan på metaller har ökat. Det sker en ökning av människor som får en högre levnadsstandard i världen, främst i länder som Kina och Indien, och då ökar behovet av metaller.

Fram till år 2025 skulle Sverige kunna ha tre gånger så hög gruvproduktion. Idag är ungefär 10 000 personer direkt anställda i den svenska gruvindustrin. Ytterligare cirka 35 000 är indirekt sysselsatta hos underleverantörer och andra sektorer som berörs av gruvnäringen. Skulle scenariot bli verklighet, och gruvindustrin ökade sin produktion tre gånger, så skulle det kunna skapas mellan 40 000-60 000 arbetstillfällen! De flesta av de nya direkta arbetstillfällena skulle dessutom skapas utanför tätortsregionerna.

En expansion av gruvbranschen gynnar med andra ord glesbygden. Särskilt norra Norrland, där majoriteten av både befintliga gruvor och nya projekt återfinns, skulle gynnas. Många sådana inlandskommuner präglas idag av avfolkning och håller på att dö ut. När industriverksamheter försvinner, så försvinner snart också ambulanser och vårdplatser inom landstinget. Även annan samhällsservice dras in. Kommunerna får också en snedvriden åldersstruktur. Det är inte ovanligt att 25-30 procent av befolkningen är över 65 år i berörda kommuner. Samtidigt ligger barnafödandet på låga tal. Ett talande exempel är att det i Åsele Kommun föddes enbart 12 barn under ett år.

En satsning på gruvindustrin skulle kunna vända trenden i många glesbygdskommuner. Hela 7 000 nya arbetstillfällen beräknas kunna skapas enbart inom gruvsektorn i norra Norrland. En sådan ökning av antalet arbetstillfällen skulle kunna vända trenden av avfolkning och istället leda till inflyttning av arbetskraft.

Ett gruvprojekt kan sträcka sig över en tidsepok på 20 år. Man måste ta vara på den tiden för att säkerställa att landsändan ska kunna utvecklas även efter det att gruvdriften har avslutats. Det kan ske genom exempelvis att man breddar sitt näringsliv. Ett annat exempel är att gruvdriften kommer att ge ett stort utbildningsbehov. De utbildningar som kan bli aktuella är exempelvis maskinförare och bergsingenjörer. Anställningsbehovet i gruvbranschen motsvarar samtliga ingenjörer från de relevanta utbildningarna på Luleå Tekniska Universitet utexaminerade mellan 2012 och 2025!

Utbildningen måste kunna ske på de orter som gruvindustrin ska etablera sig på. Det skulle föra med sig flera positiva effekter på de orter där utbildningen sker. Man får en högre kompetens och de personer som ska utbilda sig kan verka på orten, utan att behöva lämna den. Det är heller inget större problem att genomföra utbildningar på distans idag.

Men det krävs flera insatser för att göra dessa orter attraktiva för människor att bosätta sig på och bilda familj. Barnomsorg, skolor och sjukvård måste byggas ut. Det krävs också insatser för att bredda kultursektorn, stödja föreningslivet och till att förbättra infrastrukturen. Detta kräver att nya arbeten skapas inom sektorer som inte finns i dagsläget. Det kommer att gynna kvinnor särskilt.

Nya gruvor på nya orter kan vara en viktig faktor som gör att Norrlands inland kan överleva och kanske få en positiv utveckling.

Källor: ”Gruvbranschen – en tillväxtmotor för Sverige” (SveMin), SVT Västerbottensnytt

SKRIV EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here