Print Friendly, PDF & Email

Den regerande borgerliga Alliansens statsbudget har presenterats av finansminister Anders Borg. En statsbudget utgör inte en massa siffror. Budgeten utgör den sittande regeringens analys av landets starka och svaga sidor samt ett handlingsprogram för hur landets resurser ska användas på det sätt som regeringen anser är bäst.

Det är detta som döljer sig bakom det ibland oöverskådliga berget av siffror. En statsbudget handlar om det egna landet. Men Borgs vilja att uttala sig om framtida satsningar bygger på förståelsen för utvecklingen i omvärlden. Detta gäller i extra hög grad för ett land som Sverige. Exportens storlek motsvarar halva landets BNP.

Borgs budget (BB) lades fram då världsläget är extremt osäkert. Efter andra världskrigets slut finns det få perioder som präglats av så stora hot mot den existerande ekonomiska och politiska världsordningen. Låt oss nämna två exempel: Ekonomin i Europa och den politiska krisen i USA.

Europas ekonomi
I samband med den ekonomiska härdsmältan 2008 pumpade en rad regeringar in enorma summor av pengar i bank- och kreditsystemen. Det akuta syftet med denna enorma överföring av pengar från den offentliga sektorn till kapitalismens centraler (banksystemet) har emellertid inte gett det önskade resultatet. Vad det talas tyst om är att det europeiska banksystemet fortfarande är under isen. I SvD (23/4-2013) vet man att berätta att hela en fjärdedel av Europas banksystem fortfarande beräknas vara beroende av statsstöd, eller från stöd av den europeiska centralbanken (ECB), för att överleva.

Även om det inte talas i dessa termer vid fikaborden inom äldreomsorgen eller i byggbarackerna så är detta precis vad det talas om runt fikaborden då företagsledningarna ska fatta sina beslut om långsiktiga investeringar i forskning och utveckling, vidareutbildning av anställda, inköp av nya och effektivare maskiner – kort sagt om investeringar i framtiden. Därför kommer det trots väldiga vinster, bland annat i de svenska företagen, inte att investeras i den utsträckning som krävs för att ekonomin ska ta fart och exempelvis arbetslösheten minska. Hela utvecklingen präglas av tröghet. Kapitalismen är numera ett otryggt system. Även för kapitalister.

USA:s politiska kris
Krisen i USA ligger på minst tre plan, som förstärker varandra. Den akuta krisen består i att 800 000 anställda i federala myndigheter (statsanställda) har skickats hem utan lön. Förutom för dessa olyckliga löntagare betyder detta inte så mycket för resten av USA – eller för den övriga världen. Men redan den 17 oktober kan USA:s federala budget slå i det s k lånetaket. Detta om inte president Obamas Demokratiska parti kan nå en överenskommelse med Republikanerna. Och detta kommer att få långt, långt, större effekter. I detta läge tvingas den federala (stats)apparaten att inställa betalningarna vilket innebär en överhängande risk för ett tvärstopp i hela den nordamerikanska ekonomin.

Den brist på pengar som uppkommer, om betalningarna ställs in, kommer att slå mot många, många fler än i dag. Även sjuka och pensionärer och många andra kommer att drabbas som en direkt följd av att lånetaket inte höjs. Men vad som kommer att vara långt värre är att de inställda betalningarna, som skulle bli resultatet av att lånetaket för den federala budgeten inte skulle höjas, är att en ny finanskris skulle riskera att utlösas! Detta beroende på följande: USA har finansierat väldiga lån genom att ge ut statsobligationer som innebär att andra stater men också företag (som banker) samt privatpersoner nu innehar dessa oligationer – som utgör deras fordran på det skuldsatta USA. Inställda betalningar skulle underminera förtroendet för USA:s förmåga att lösa in dessa statsobligationer och omedelbart leda till att USA skulle få betala högre räntor, dels på sina gamla skulder, dels på de nya lån som USA regelbundet tvingas ta upp genom att ge ut nya statsobligationer.

Detta betyder kaos. USA har nämligen haft lätt att låna pengar och då inte bara för sin stora ekonomis skull. USA har ansetts som ett säkert ställe att placera pengar i på grund av sin politiska stabilitet. Men om betalningarna ställs in, eftersom Demokraterna och Republikanerna inte kan komma överens om att höja lånetaket (vilket de själva bestämmer över), så kommer förtroendet för USA som ett ”safe haven” att till stora delar gå förlorat. Den stat dit andra stater, banker och privata storspekulanter alltid tryggt har kunnat fly till med sina miljarder, skulle plötsligt bli otryggt. Och detta utan att något annat land skulle kunna ta över USA:s roll.

Annorlunda uttryckt: USA:s dollar skulle riskera att tappa sin ställning som världsvaluta utan att någon annan valuta (uppbackad av ett stort, starkt och tryggt land) skulle kunna rycka in och fylla ut kostymen.  Och alla med innehav av amerikanska statspapper (centralbanker, banker och andra kreditinstitut, pensionsfonder, mm) skulle riskera jättelika förluster. Till detta ska läggas något som skulle kunna slå ännu hårdare: den oordning som kan uppkomma i världsekonomin om det inte längre är självklart i vilken valuta som de (hundratals miljarder miljarder) ekonomiska transaktionerna som sker varje dygn skulle göras upp i. Den samlade effekten, om inte en överenskommelse nås om ett höjt lånetak, skulle kunna leda till en ny brant nedgång i världsekonomin.

Detta katastrofscenario känner varje ledande ekonom och politiker till, i hela USA. Att det ändå riskerar att gå åt helvete beror på att etablissemanget i USA delvis har tappat kontrollen över ett av de två statsbärande maktpartierna, nämligen Republikanerna. Den amerikanska Tea Party-rörelsen, med sin tendens att förneka både USA:s svagare ekonomiska ställning i världen och sin allmänna arrogans gentemot omvärlden (för att inte tala om rörelsens fientlighet mot landets egna institutioner för de utsatta), har gjort Republikanerna till en fara för det amerikanska etablissemanget.

Det är mot denna, sällsynt dramatiska, bakgrund som vi ska följa händelseutvecklingen i USA. Det är också mot den minst sagt osäkra bakgrunden som vi ska bedöma både Borgs budget och framtidsprognoser. detsamma gäller för det Socialdemokratiska alternativet. Sedda med dessa ögon framstår båda alternativen som världsfrånvända och bleka. Ytterst bleka.

I detta nummer ska vi bland annat titta på Sveriges ekonomi, arbetslöshet och läget för kommuner och landsting. På detta mittuppslag samt i Ledaren. Och vi ska göra det utan att släppa blicken från vad som händer ute i Europa och i USA.

Läs även:

SKRIV EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here