Print Friendly, PDF & Email

Prognoserna för det innevarande årets (2013) ekonomiska tillväxt är, tillsammans med statsskuldens storlek och framtidsutsikterna, det som avgör utrymmet för de reformer som en budget kan tänkas innehålla. Om en budget läggs för ett valår brukar de ekonomiska prognoserna och framtidsutsikterna ha en tendens att se lite ljusare ut än annars.

Krisen 2008 slog hårt mot Sverige. Det är tveklöst så att krisen i världsekonomin har fått djupgående effekter för landets ekonomi. Den Stora Recessionen som inleddes 2008 innebar en verkligt djup nedgång för Sverige. Detta tog sig skrämmande uttryck särskilt året 2009. Låt oss beskriva detta i en tabell över BNP-utvecklingen:

Tabell BNP tillväxt i Sverige 2003-2017

* Siffrorna för åren 2013-2017 är prognoser.
Källor: SCB och Finansdepartementet

Den Stora Recessionens effekter lever kvar. Den ekonomiska tillväxten i Sverige var historiskt sett hög fram till kraschen år 2008. Vi kommer här att jämföra tre fem-årsperioder. Låt oss börja med de fem åren som föregick kraschen 2008. Före nedgången ökade tillväxten på cirka tre och en halv procent varje år i förhållande till året innan. Den därpå kommande fem-årsperioden präglas dels av den djupa nedgången, dels av våldsamma svängningar. Den fösta dramatiska förändringen kom alltså år 2008. I jämförelse med år 2007 backade ekonomin med 0,6 procent. Men det största dråpslaget kom under 2009. Då blev det en direkt nedgång (minustillväxt) i ekonomin med hela 5 procent. Under 2010 kom så åter en våldsam svängning, fast uppåt, då de uppdämda behoven medförde en bungy jump-effekt i ekonomin. Men vi ska komma ihåg följande: även om ökningen av tillväxten, i procent räknat, var hela 6,6 under 2010 så innebar ”uppåtstudsen” i praktiken endast att ekonomin återtog den volym som den hade två år innan. Under 2011 fortsatte ekonomin visserligen att öka, men ökningen var betydligt mindre än året innan. Detsamma gällde för år 2012 då tillväxten nätt och jämt kravlade sig över noll. Ser vi till hela fem-årsperioden 2008-2012 så var den ekonomiska tillväxten dramatiskt mycket lägre än under den föregående fem-årsperioden. Skillnaden i utebliven produktion för den andra femårsperioden, jämfört med prognoserna, motsvarar ett värde på över 1 000 miljarder kr.

När det gäller prognoserna för den kommande fem-årsperioden så kan vi se att effekterna av Den Stora Recessionen lever kvar.  År 2013 så förväntas tillväxten bli fortsatt låg. Det är inte förrän åren 2015-2016 som ekonomin åter förväntas nå över en årlig tillväxt på tre procent. Men redan under det sista året av vår tredje femårsperiod väntas tillväxten återigen börja sjunka.

Tabellen ovan täcker in 15 år. Dels tio gångna år från vilka vi känner till utfallet, dels ytterligare fem år för vilka siffrorna bygger på prognoser. När det gäller våra tre fem-årsperioder kan vi säga två saker: för det första att nedgången 2008 kommer att påverka den svenska ekonomin under tio år, minst; för det andra att bristen på politisk och ekonomisk stabilitet i Europa och USA gör att prognoserna för den femårsperiod som började i år är ytterst osäkra. Utfallet kan komma att bli långt, långt sämre. Det går under inga som helst omständigheter att utesluta en ny kraftig global ekonomisk nedgång.

Låt oss återvända till BB (Borgs budget). I DN (23/9-2013) har Maria Crofts skrivit en artikel som fått rubriken ”Utrymmet för reformer är obefintligt för valets segrare”. I detta kan vi instämma. Sedan skriver Crofts att alliansregeringens ”valbudget” innehåller ett ”penningregn på 20 miljarder” till hushållen i form av sänkta skatter på löne- och pensionsinkomster plus en sänkt a-kasseavgift. Men sedan, skriver Croft och hänvisar till Konjunkturinstitutet, kan det det vara slut på reformerna under en lång tid framöver.

Det är redan slut på reformerna! De totala utgifterna för offentliga sektorn (stat, landsting, kommuner och socialförsäkringssystemet) beräknas ligga på 1 900 miljarder för år 2014. Och oavsett vad man tycker om regeringens prioriteringar (en satsning på kommuner och landsting borde ha varit självklar) så är det svårt att tala om regn då det handlar om 20 miljarder.

Det handlar väl mer om lite fukt i luften. I väntan på att ovädren från Europa och USA ska bryta ut.

Läs även:

SKRIV EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here