Print Friendly

I en nyligen utgiven rapport från försäkringsbolaget AFA Försäkring sammanställs arbetsskador bland unga i åldern 16-25 år. Enligt rapporten har risken för arbetsskador hos unga ökat betydligt mer än risken hos äldre (yrkesverksamma i åldern 26–64 år) under de senaste tre åren. Detta gäller både arbetsskador rent allmänt och de mer allvarliga formerna av skador. Risken är, enligt studien, i alla lägen störst för den yngsta kategorin arbetare. Fenomenet är mer framträdande hos män än hos kvinnor. Bland kvinnorna är risken för skador ungefär desamma oavsett åldersgrupp.

Vad gäller typen av skador skadas de unga mestadels när de arbetar med maskiner eller på något sätt lastar, bär, flyttar eller lossar olika former av objekt. Detta till skillnad från de äldre arbetarna, som istället oftast skadas genom fallolyckor. De unga får dessutom i mycket högre grad skador i händer och fingrar, framförallt sårskador och frakturer. Äldre arbetare får istället oftare skador i axlar, ben och armar än vad yngre får.

Afa-studien omfattar arbetsskador som har inträffat under åren 2010, 2011 och 2012. Man har listat de olika skadorna i olika kategorier och delat in de skadade arbetarna i sex olika yrkesgrupper: byggnadsarbete, metallarbete, yrkesförare, försäljare inom detaljhandeln, vård och omsorg samt övriga. Statistiken har lagt grunden för en bedömning av i vilka yrkeskategorier personalen löper störst skaderisk. Inom mansdominerade yrken finns den största skaderisken och i dessa yrken är det unga som i störst utsträckning drabbas. Inom yrken med låg skaderisk är det istället oftast de äldre som skadas mer än yngre. Sammanfattningsvis är det inom byggbranschen som risken för arbetsskador är som störst, följt av metallarbetare.

Rapporten presenterar en rad bra statistik och fakta. Den gör dock inga ansatser till att förklara varför det ser ut som det gör. Urban Olsson, sektionschef på Arbetsmiljöverket, och Johan Lindholm, ordförande i Byggnadsarbetareförbundet, ger några tänkbara förklaringar till DN (25/9). De menar bl a att de unga som anställs inom framförallt byggbranschen får dåliga och alldeles för korta introduktioner när det gäller olika säkerhetsföreskrifter och hur farliga maskiner och arbetsmaterial ska hanteras. De maskiner som används till husbyggen kan ofta vara svåra att hantera för den som är ovan och det behövs därför en ordentlig utbildning innan de sätts i händerna på nyanställda. Det här är en förklaring till varför unga arbetare betydligt oftare skadar sig vid arbete med just maskiner. De som jobbat längre och har större praktisk erfarenhet av att hantera maskiner och verktyg drabbas inte lika ofta.

Till detta kan adderas den omständigheten att många unga kanske pressas till att genomföra snabba arbetsresultat på kort tid, de måste tävla om arbetsplatserna i hård konkurrens med varandra i ett samhälle där stor ungdomsarbetslöshet råder. Risken är att de struntar i olika säkerhetsföreskrifter bara för att utföra arbetsuppgifterna snabbare. I ett samhälle med lägre arbetslöshet och där det finns mer tid till inskolning av nyanställda ungdomar skulle knappast siffrorna för arbetsskador bland unga vara så höga som de är. I dagens situation, med långa kedjor av huvudentreprenörer och underleverantörer inom exempel byggbranschen, är det dessutom oklart vilka som egentligen har ansvaret för inskolning och säkerhet. När ansvaret är oklart blir säkerheten lidande. Och då ökar risken för arbetsskador.

SKRIV EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here