Print Friendly, PDF & Email

Brandmän drabbas dubbelt så ofta av cancer som resten av befolkningen. Det gäller bland annat testikelcancer, prostatacancer, olika former av blodcancer och malignt melanom. Överrisken finns där trots att de allra flesta brandmän undviker riskfaktorer för cancer så som övervikt, stillasittande liv, rökning osv.

– Orsaken till de höga cancertalen är att rökgaserna innehåller en lång rad cancerogena ämnen som brandmännen får i sig via andningsorgan och via huden. Upprepade kontakter med brandrök gör att gifterna anrikas i kroppen och på sikt kan orsaka cancer, förklarar Lars Mårdvall, brandman på Umeå Brandstation.

Lars Mårdvall berättar att ett arbetslag på en brandstation i Stockholm en dag kom att tänka på att fyra av fem brandmän i en av bilarna hade drabbats av cancer. Detta var en ögonöppnare för många. Brandmännens egna slutsatser stöds också av senare års forskning som har visat att brandmännens arbetsmiljö har en mycket negativ hälsoeffekt. Nyrekryterade brandmän löper 30 procent mindre risk att drabbas av cancer än befolkningen i övrigt. Detta beror på att brandmän tränar mer, äter bättre och röker mindre. Men efter en tid i yrket är bilden en annan. Den som varit brandman i fem år löper dubbelt så stor risk (!) som genomsnittsbefolkningen att drabbas av cancer.

Moderna byggmaterial har gjort arbetsmiljön ännu farligare. Varje år introduceras 1000 nya ämnen inom handeln i EU. För 80 procent av dessa är det okänt om de har några negativa hälsoeffekter när de förgasas vid en brand. Man känner dock till att flamskyddsmedel, som idag finns på många möbler, textilier och madrasser, bildar cancerogena ämnen vid höga temperaturer. Dessutom gör den stora mängden plastmaterial att bränder utvecklas mycket snabbare nu, än förr i tiden.

– Att partiklarna i brandgaserna är fettlösliga och därför går in genom huden gör att det är svårt att skydda sig. När man har varit ute på en stor brand kan man känna att huden luktar rök, trots att man duschat och bastat ordentligt efter insatsen, säger Lars Mårdvall.

Allt som är i kontakt med röken ”smittas” av de farliga rökpartiklarna – kläder, verktyg, slangar och ficklampor. På de flesta stationer i landet har man därför infört rutiner för att sanera all utrustning som varit ute på en brandplats. Ett exempel är att brandmännen klär av sig alla ytterkläder på brandplatsen och stoppar in dom i svarta sopsäckar. Sedan åker de tillbaka till stationen i underkläderna och tvättar ytterkläderna direkt. Annan utrustning ska vädras utomhus i 24 timmar innan de kan betraktas som partikelfria.

En åtgärd som dock ännu saknas på Umeå Brandstation är ett s.k. slussrum. Där skulle brandmännen kunna förvara kläder och annan utrustning som kontinuerligt används i samband utryckningar eller övningar. Detta är något som brandmännen i Umeå nu kräver.
– Ett bra slussrum har en kraftfull ventilation som skapar ett undertryck, vilket suger ut giftiga partiklar, både ur kläder och ur stationsbyggnaden. Liknande slussrum finns på de flesta moderna brandstationer. Umeås politiker borde investera i ett slussrum. Brandmännen räddar både liv och stora ekonomiska värden varje år – vi förtjänar en bra arbetsmiljö, avslutar Lars Mårdvall.

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here