Print Friendly

I detta nummer av Nya Arbetartidningen fortsätter vi vår artikelserie om EU och om hur EU:s olika organ hotar allt fler av de demokratiska fri- och rättigheterna i Europa. Vi redogör för ett antal frågeställningar som varje EU-medborgare bör ställa sig inför valet till EU-parlamentet i slutet av maj i år (25 maj i Sverige).

Sedan den ekonomiska krisen inleddes år 2008 har EU backat upp en rad brutala åtstramningsprogram i medlemsländerna. Dessa program har urholkat de sociala trygghetssystemen och bidragit till en än högre massarbetslöshet. En färsk rapport från FN-organet ILO varnar för en förlorad generation som växer upp i Europa i skuggan av krisen. Under flera år har ungdomsarbetslösheten inom EU legat på skyhöga nivåer. I december 2013 uppgick antalet arbetslösa 15-24-åringar till 5,5 miljoner inom hela EU. Det är bara marginellt färre än året innan.

I en rad länder har åtstramningarna och massarbetslösheten lett till kraftfulla folkliga protester. Ofta har det varit just ungdomar, som ser sin framtid vittra bort, som stått i spetsen för protesterna. EU:s svar har varit en fortsatt järnhård hållning med krav på fortsatta åtstramningar. Nu kompletteras detta med ett gradvis inskränkande av de demokratiska fri- och rättigheterna.

I samband med krisen i Grekland körde EU över den grekiska grundlagen för att tvinga igenom sina åtstramningspaket. Samtidigt såg man mellan fingrarna när den grekiska regeringen använde sig av kravallpolis och militärlagar för att tvinga strejkande arbetare tillbaka till arbetet. I förra numret av tidningen beskrev vi hur demonstrationsrätten hotas i Spanien. Den spanska regeringen vill införa en lag som innebär böter på uppemot 600 000 euro för demonstrationer som genomförs utan tillstånd. Förbudet kan även komma att gälla för oanmälda demonstrationer på sociala medier som Facebook. Och EU ser återigen mellan fingrarna.

Inom EU:s egna organ skissas liknande lagar fram. En av de frågor som kommer behandlas i EU-parlamentet de närmaste veckorna rör en inskränkning av strejkrätten inom järnvägen. Det rör sig om en formulering som slår fast att det ska råda en ”miniminivå på servicen under strejker inom kollektivtrafiken”. Detta innebär att EU:s medlemsländer kan bli tvungna att se till att kollektivtrafiken fungerar även under strejk. I praktiken innebär detta ett kraftfullt underminerande av strejkrätten.

EU-etablissemangets svar på det växande missnöjet med massarbetslösheten och sönderfallet av trygghetssystemen är inte nödvändiga infrastruktursatsningar som skapar fler jobb – utan ”hårdare batonger” i form av olika lagar som inskränker demokratiska rättigheter, som rätten att strejka och demonstrera. Det är mot bakgrund av denna utveckling som vi, på mittuppslaget i denna tidning, ställer frågan om hur man ska se på valet till EU-parlamentet – som går av stapeln den 25 maj i år i Sverige.

Läs även:

2 KOMMENTARER

SKRIV EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here