Print Friendly, PDF & Email

Skolan ser ut att bli en av de stora frågorna inför riksdagsvalet den 14 september. Den stora internationella skolundersökningen PISA, som publicerades i december förra året, visade att svenska skolresultat försämrats kraftigt under 2000-talet. Sedan dess har debatten gått het. Skolan framträder som ytterligare ett av Alliansens stora misslyckanden, vid sidan om arbetslösheten och de ökande klyftorna.

PISA-undersökningen kartlägger 15-åringars kunskaper inom matematik, naturvetenskap och läsförståelse och har genomförts vart tredje år sedan år 2000. I Sverige deltog ca 4 700 elever i den senaste undersökningen. Undersökningen visade att Sverige, under 2000-talet, gått från att ligga över snittet för OECD-länderna, till att numera ligga under snittet – i alla tre ämnena. Skillnaderna mellan länderna är inte extremt stora. Men det anmärkningsvärda, för svensk del, är hur mycket resultaten försämrats. Sverige är bland de länder där förändringen till det sämre varit som störst sedan PISA-undersökningarna började göras år 2000. Den allra största försämringen har skett bland s.k ”lågpresterande” elever. Men även de ”duktiga” elevernas kunskaper har sjunkit.

PISA-undersökningen innebär ett hårt slag mot Alliansens skolpolitik. Alliansregeringen, och i synnerhet Folkpartiet, har satsat mycket prestige på skolfrågorna. Utbildningsminister Jan Björklund (FP) har mer eller mindre fört ett krig mot den s.k ”socialdemokratiska flum-skolan”. År 2011 infördes nya läroplaner för grund- och gymnasieskolan. Bland annat infördes en ny betygsskala (A-F) och betyg ges redan från årskurs sex. Inom gymnasieskolan har antalet program minskats och skillnaderna mellan yrkes- och högskoleförberedande gymnasieprogram har gjorts större.

Dessa reformer hade dock precis trätt i kraft då PISA-undersökningen genomfördes och eventuella effekter syns inte i resultaten. Däremot pekas det andra stora (och ideologiskt viktiga) inslaget i Alliansens skolpolitik, systemet med friskolor, ut som ett viktigt skäl till de sjunkande skolresultaten. Det handlar främst om hur friskolesystemet bidrar till segregationen. Elever som har lätt för sig i skolan samlas i skolor för s.k ”högpresterande” elever medan de elever som har svårt i skolan, eller som har särskilda behov, hamnar i andra skolor.

En effekt av segregationen inom skolsystemet är att den allmänna kunskapsnivån sänks. När de elever som har lätt för sig i skolan går i egna klasser försvinner den positiva effekt som dessa elever hade på studieresultaten hos de klasskamrater som har det svårare. Skolor som får en oproportionerligt stor andel elever som har det svårt i skolan, är skoltrötta eller är i behov av särskilt stöd riskerar att hamna i en ond spiral. Detta i synnerhet om de samtidigt har otillräckliga resurser i form av personal.
Utvecklingen mot ökad segregation späs på ytterligare av att det finns en tendens bland den resursstarka medelklassen att allt oftare välja bort skolor som har en blandad social och etnisk sammansättning. Detta enligt en stor studie från Stockholms och Uppsalas universitet. Den ökade segregationen i boendet har, även den, haft en effekt på segregationen inom skolan.

Segregationen inom den svenska skolan är föremål för internationell forskning. Den amerikanske forskaren Henry Levin vid Columbia University, som följt den svenska skolan sedan början av 1990-talet, sade i en intervju i Sveriges Radio år 2013 att det svenska skolsystemet är ”det mest extrema” när det gäller hur långt marknadsanpassningen av skolan har gått. Svenska skolor har, enligt Levin, färre regleringar och kontroller än t.o.m i USA.

Alliansen har försökt framställa PISA-resultaten som den sista spiken i kistan för det gamla socialdemokratiska skolsystemet. Men efter snart åtta år vid makten går det inte att skylla ifrån sig på den förra regeringen längre. Samtidigt är inte S utan skuld. Under S regeringstid infördes en rad olika mer individualiserade arbetsformer, där elever exempelvis får syssla med ”eget arbete” utan lärarens inblandning. Enligt Skolverket har denna typ av arbetsformer haft en negativ inverkan på skolresultaten. Ett skäl är att individuella arbetsformer i första hand gynnar redan redan studiemotiverade elever.

Ett grundläggande problem inom skolan, som bitit sig fast under både S och Alliansens regeringstid, är bristen på resurser. Alltför stora klasser leder till att läraren får svårt att hinna med att ge alla elever den hjälp de behöver. Detta leder i sin tur till sämre kunskaper. Även de bristande lärarresurserna och de alltför stora klasserna slår hårdast mot elever som har det svårt i skolan.

Ett viktigt steg mot att vända trenden med sjunkande kunskaper inom skolan vore att öka lärartätheten och minska klasstorlekarna. Men till detta kommer den långt större och långsiktigare uppgiften att vända trenden med ökad segregation inom skolan. Att vända denna trend kräver en rad olika åtgärder, där avskaffandet av vinstdrivande friskolor utgör en viktig del. Marknadsanpassningen av skolsystemet utgör ett av de viktigaste skälen till både sjunkande kunskaper och Alliansens misslyckande vad gäller skolpolitiken. Trots detta har S, som utsett skolan till en profilfråga i valet, inte tydligt tagit avstånd från friskolorna. Detta är ett svek mot arbetarungarna.

2 COMMENTS

  1. Men när började elevernas resultat sjunka? Kan det vara pga. Ipads? Eleverna fick ipads år 2011/2012 och 2011 gjorde de också en undersökning men inget chockerande hände, ingen sa något och sedan tre år efter ipads kom ut i skolorna så sa de plötsligt att vi har hoppat ett långt steg bakåt när det kommet till Matematik, No och SO. Tror ni att det kan vara pga. Alla ipads som skolorna använder?

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here