Print Friendly

Under flera år har det varit känt att elevkullarna i Umeå kommer att öka kraftigt. Trots detta har kommunledningen prioriterat satsningar på skrytprojekt före utbyggnader och renoveringar av skollokaler.

Under de närmaste tio åren, fram till 2022, kommer elevantalet i Umeås grundskolor att öka med nästan 2 400 elever. För att möta dessa elevökningar måste motsvarande fem nybyggda s.k ”två-parallelliga” (med två parallella klasser i varje årskurs) F9-skolor att byggas. När Umeå kommun byggde den två-parallelliga F9-skolan i Holmsund, Storsjöskolan, år 2010 blev slutkostnaden 160 miljoner kronor. Den sammanlagda kostnaden för skollokaler motsvarande Storsjöskolans storlek kan alltså komma att hamna i storleksordningen 800 miljoner. Detta kan jämföras med kostnaden för Kulturhuset Väven för 915 miljoner eller Äventyrsbadet, som planeras kosta nästan 400 miljoner.

Flera skolor i Umeå kommun har redan problem med för små lokaler. På 22 skolor och förskolor har detta har åtgärdats med tillfälliga paviljong- och barracklösningar. Trots detta är lokalerna för små på många ställen. På Sofiehemsskolan bedrivs förskoleklassernas verksamhet i en paviljong med 29 elever i en klass. På Rödängsskolan fick man först hänvisa elever inom det egna upptagningsområdet till andra skolor, men efter protester från föräldrar ska man nu sätta upp en tillfällig paviljong. Problemet med de tillfälliga lösningarna är att de, i längden, är dyrare än riktiga skollokaler.
Allt för stora klasser skapar problem med arbetsro i klassrummet. Detta självklara faktum har snappats upp i skoldebatten på riksplanet, vilket har lett till att både den borgerliga alliansen och Socialdemokraterna har förslag om minskade klasser. Ingen av sidorna har dock ännu konkretiserat sina förslag. Innan skolan kommunaliserades, i början av 1990-talet, fanns officiella s.k. delningstal som angav hur stora klasserna fick vara. För lågstadiet var den största tillåtna klasstorleken 25 personer. I mellan- och högstadiet gick högst 30 elever i varje klass. Sedan delningstalen togs bort har kommuner, som vill spara pengar, kunnat pressa in så många elever i varje klass ”som lokalerna tillåter”. Hur många elever som ryms i ett klassrum kan förstås vara subjektivt.

I Umeå kommun finns i dagsläget 487 skolklasser fördelade på 48 skolor. Dessa klasser är av mycket olika storlek beroende på om de ligger centralt eller ute i någon by. På Östermalmsskolan finns en 3:a med 40 elever – som dock nästan alltid delas upp i två undervisningsgrupper. I Stöcksjö skola går 10 elever i 4:an. Detta gör att det är ganska svårt att beräkna vad införandet av en maxnivå vad gäller klassernas storlek skulle innebära. Men om det blev en elev färre i varje klass i kommunen skulle detta skapa ett behov av skollokaler för ytterligare 487 elever. Detta motsvarar ytterligare en två-parallellig F9-skola.

Det dramatiskt ökade elevantalet är inte den enda utmaningen för Umeå kommun. Därtill ska läggas att flera av de redan befintliga skollokalerna är slitna och måste renoveras. Vissa skolor består av tillfälliga barack/paviljong-lösningar som blivit permanenta. Tio förskolor och tre grundskolor har konstaterade fuktproblem. Det handlar om långt över hundra miljoner kronor för upprustning och renoveringskostnader. Bara upprustningen av Sofiehemsskolan och Sörfors skola beräknas kosta uppåt sammanlagt 80 miljoner kronor.

Tabell Antal barn och unga i skolåldern i Umeå kommun

Tre faktorer (ökat elevantal, upprustningsbehov på gamla lokaler och krav på mindre klasstorlekar) skapar tillsammans behov av skolinvesteringar i miljardklassen de kommande åren. Detta sammanfaller med den period när Umeå kommuns uppmärksammade skrytprojekt ska börja betalas av. Mycket talar för att de kommande årens lokala politiska debatt i Umeå kommer att färgas av föräldrar vars barn inte får de skollokaler som krävs för en bra utbildning.

Intervju med Jan Hägglund, ledamot i Umeå kommunfullmäktige för Arbetarpartiet.

Kommer elevökningarna i Umeå som en överraskning för makthavarna?
– Nej. Kommunen har haft problem att skaffa fram förskoleplatser under flera år på grund av att födelsetalen ökat. Att små barn blir äldre och kräver skollokaler kan knappast vara en överraskning för någon – inte ens Umeå kommuns makthavare.

Varför är så många skolor i behov av renovering och ombyggnationer?
– Det har helt enkelt satsats för lite pengar på skollokalerna. Ända sedan Umeå kommun ansökte om att bli Europas kulturhuvudstad har vi i Arbetarpartiet varnat för att satsningarna på skrytprojekt hotar vardagsverksamheterna. Den hotande krisen i skolan är ett tydligt exempel på detta. Pengar som borde ha investerats i skolbyggnader har istället gått till bl a ett Kulturhus för 915 miljoner, där kommunen står för halva notan, och ett Äventyrsbad i 400-miljonersklassen.

Vad vill Arbetarpartiet göra för att öka resurserna till skolan?
– Först måste det påbörjade Äventyrsbadet bantas. I andra kommuner kan man bygga bra badhus med äventyrsdel för 100 miljoner. Det borde inte vara omöjligt i Umeå. För det andra måste kommunen göra ett försök att hyra ut så stora delar som möjligt av Kulturhuset Väven, exempelvis till privata företag.
– Kommunala omprioriteringar skulle räcka en bra bit på vägen, men det krävs också en ny politik på riksplanet. Att Alliansregeringen sänkt skatterna med över 100 miljarder och inte lyckats minska arbetslösheten märks inom skattefinansierad verksamhet som t ex skolan.

SKRIV EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here