Print Friendly, PDF & Email

Vi försöker återaktualisera kravet Nej till EU i samband med valet till EU-parlamentet. Men samtidigt måste vi ta tag i de omedelbara problemen för löntagare och pensionärer. Här följer några av de mest brinnande.

1) Högre löner och högre företagsskatt

Arbetsgivarna har avskaffade de samordnade löneförhandlingar under 1980-talet. Skälet var att företagen ville förhandla med arbetarna ute på varje enskilt företag, och helst med varje arbetare en och en. Tanken var att arbetsgivarna skulle få en starkare position och därför kunna pressa ned löneandelen som helhet – men också öka löneklyftorna mellan jobbarna och smula sönder solidariteten mellan oss. Men facket blir inte svagare för att arbetsgivarna splittrar sig själva. Tvärtom! Det enda skälet till att löneandelen verkligen har krympt är att ledarna inom (S) och LO ville ha det så. Vi måste vända denna trend. Löner och skatteinkomster ska öka på bekostnad av de enorma företagsvinsterna.
Men detta kommer inte att ske bara för att Sverige lämnar EU.

Istället måste vi pressa fackets ledare att ta strid för höjda löner. Facken måste ställa krav på rejäla lönelyft i förhandlingarna med arbetsgivarna. Facket måste också pressa en Socialdemokratisk regering att höja beskattningen på företagens vinster. Om inte (S) lyssnar måste LO vara öppet för att bilda ett nytt arbetarparti. Vi måste samarbeta i dessa frågor.

2) Facket måste ta strid för att utländska medborgare ska få samma lön för lika arbete

År 2010 drev allianspartierna igenom den s k ”Lavallagen” i riksdagen. Denna har fått stor betydelse. Lagen har begränsat fackföreningarnas möjlighet till stridsåtgärder för att pressa utländska företag och arbetsgivare att teckna svenska kollektivavtal.

Det första steget var företaget Lavals utmaning av Byggnadsarbetareförbundet vid bygget av en skola i Vaxholm. Byggföretaget hade hyrt in lettisk arbetskraft och vägrade att teckna ett svenskt kollektivavtal för letterna. Byggnadsarbetarförbundet försatte då företaget i blockad. Denna stridsåtgärd anmäldes av företaget till EU-domstolen som kom fram till att Byggnads stridsåtgärd stred mot EU-rätten.

Stödd på EU-domstolen röstade Alliansregeringen igenom den s k Lavallagen i riksdagen. Kärnan i lagen är att ett fackförbund endast får vidta stridsåtgärder, vad gäller löntagare från andra EU-länder som tillfälligt arbetar i Sverige, för att säkerställa att dessa utländska anställda uppnår minimilön. Det är olagligt för en svensk fackförening att strida för bättre villkor än minimilön! Lavallagen sätter alltså ett tak för vilka löner som svenska fackföreningar kan ta strid för när det gäller utländska löntagare i Sverige.
Lavallagen är en skapelse av Alliansregeringen och försvinner inte nödvändigtvis om Sverige lämnar EU.

3) Facket måste teckna gränsöverskridande kollektivavtal – genom att utnyttja strejkvapnet

I det långa loppet kommer de nationella fackföreningar – oavsett om det handlar svenska, norska, danska eller finska fackföreningar eller om det gäller tyska, franska, italienska eller österrikiska – att måste driva igenom gränsöverskridande kollektivavtal. Det räcker inte med att facket agerar som en lobbygrupp bland andra och leker parlamentariker i EU-byggnadens korridorer precis som alla andra.

Det duger inte med sociala protokoll. Dessa kan vara ett steg framåt – men de innebär också att facken inte agerar som fackföreningar och skapar en gemensam facklig federation bestående av fackföreningar från Europas tyngsta länder. Dessa fackföreningar, gärna med tyska IG Metall i spetsen, måste tvinga europeiska företag att sätta sig ned och förhandla om att teckna kollektivavtal. Om inte arbetsgivarna går med på detta måste de direktörerna tvingas dit genom att stålet slutas tillverkas samtidigt som tåg och lastbilar slutar rulla. Det var på detta sätt som de nationella fackföreningarna växt fram för drygt hundra år sedan. I strid. Och det kommer att vara i strid som internationella kollektivavtal kommer att växa fram.

Dessa avtal kommer att bygga på ett frivilligt samarbete mellan fristående nationella fackföreningar. Och utan sådana överenskommelser kommer de nationella facken att gå under genom tio-hundra- eller tusen Lavaldomar. Det som hindrar facken är deras nationalistiska inställning – en avspegling av nationalismen hos de partier som dominerar inom Europas tyngsta fack. Därför kommer Arbetarpartiets fackligt aktiva medlemmar att arbeta för att svenska fack ska ta initiativet till gränsöverskridande fackliga kollektivavtal. I detta behöver vi din hjälp.
Hela denna utveckling har inget att göra med om Sverige är med i EU eller inte. Däremot måste frågan omedelbart sättas på dagordningen.

4) Vinsterna måste styras till nödvändiga investeringar

Under 1980-talet ökade företagens vinster samtidigt, kreditgivningen släpptes samtidigt fri liksom kapitalets rörelser över gränserna. Detta skedde i Sverige och i övriga världen. Väldiga kapitalbelopp rusade runt globen i ett allt hetsigare tempo, hjälpta av ny teknik. Kapitalismen har alltid varit spekulativ. Nu drevs spekulationen längre än någonsin tidigare.

I början av 2000-talet skakades världsekonomin av en stor IT-krasch. Vi fick vi lära oss vad ”bubblor” var. För att komma till rätta med spekulation och kapitalflykt krävs en politisk vilja att styra företagsvinsterna till investeringar i grönare produktion för att stoppa industridöden och för att skydda miljön.
Men sådana revolutionerande förändringar kommer inte bara för att Sverige lämnar EU.

Banker och andra kreditinstitut måste därför tas över av samhället. Även i många andra länder behövs nedslitna bostadsområden och transportnät rustas upp. Samtidigt krävs väldiga satsningar på skola och sjukvård, barn- och äldreomsorg. Globalt sett finns enorma behov av att bygga ut kollektivtrafiksystem. Två länder med särskilda behov är Kina och Indien. En styrning av vinsterna till samhällsnyttiga investeringar kräver kontroll över kapitalrörelserna och därmed av bankerna

Bankerna måste kontrolleras demokratiskt – av församlingar som utsetts i demokratiska val – tillsammans med fackföreningar, hyresgäst- och konsumentföreningar. Dessa kommer att kunna styra vinsterna till områden och verksamheter som verkligen behöver investeringar.

Läs även:

SKRIV EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here