Print Friendly

De senaste veckorna har det rapporterats en hel del om de så kallade bidragsjobben, alltså arbeten som till större delen finansieras av statliga bidrag. Detta är en typ av arbete som har skjutit i höjden under de senaste åren vad gäller antalet anställda. Många arbetsgivare har satt det hela i system och betalar i praktiken aldrig ut full lön till sina anställda.

Det finns ett flertal olika former av bidragsjobb. Några exempel är instegsjobb, särskilt anställningsstöd, nystartsjobb och lönebidrag. Under fjolåret ska det totalt ha rört sig om 185 000 tjänster och under detta år ser det ut att hamna omkring 200 000. Statens kostnad för detta är 20 miljarder kronor.

Bidragsjobben finns i ett flertal olika yrkeskategorier, men vissa kategorier sticker ut markant. Det gäller framförallt köks- och restaurangbiträden. Där rör det sig om omkring 18 000 tjänster.
– Ibland känns det som om staten är den största arbetsgivaren i vår bransch, sa Katarina Lindqvist, ombudsman på Hotell- och Restaurangfacket i Karlstad, till tidningen Arbetet (24/10-14).

Andra yrkeskategorier med ett stort antal lönebidragstjänster är bland annat vaktmästeri, administrativa assistenter, städare, lagerpersonal och fastighetsskötare. Det rör sig alltså ofta om branscher som redan subventioneras av staten via exempelvis rut-avdrag och sänkt restaurangmoms.

Bidragsjobben har en hel del negativa och besvärliga effekter. Ett exempel är när det gäller offentliga upphandlingar av exempelvis städning eller äldreomsorg. Eftersom anställda med bidragslöner till mellan 48-85 % avlönas av staten och inte av företaget, så kan de vinna offentliga upphandlingar med så låga bud att inga seriösa företag har någon möjlighet att tävla med dem. En representant för Handels har hävdat att dessa bidragssubventionerade jobb har en negativ effekt på handelsbranschen (och för löneutvecklingen) eftersom de tränger bort branschens egen yrkesintroduktion.

90 % av bidragslönejobben finns inom lågavlönade LO-yrken. Detta innebär att löneutvecklingen inom dessa redan lågavlönade yrken stagnerar och inte ökar så som den ska. Det konstateras dessutom från flera håll att denna typ av jobb tränger undan arbeten med vanlig lön. Företagen i de aktuella branscherna får stora statliga subventioner för sina anställda och när bidragen för en person har blivit uttömda så byts denne ut och man tar in någon ny – med full bidragsnivå. I förlängningen blir det hela en stor förlustaffär för staten och hela samhället. Våra skattepengar går till att finansiera bidragsjobb som aldrig leder vidare till riktiga jobb. Det blir istället en förflyttning av skattepengar till privata företagsägare, för att göra deras vinster ännu högre än de redan är.

Tanken med bidragsjobben är att de ska underlätta för långtidsarbetslösa eller personer med olika funktionsnedsättningar att komma i arbete. Dessa är i många fall personer som inte har full arbetskapacitet och som helst skulle behöva anpassade arbetsuppgifter. Många företagare i dessa branscher sätter dock samma press på de lönebidragsanställda som de gör på fullt arbetsföra personer med vanlig lön. Det är en orimlig press att sätta på någon med funktionsnedsättning.

De generösa statliga bidragen har skapat en lång rad arbetsgivare som satt i system att utnyttja bidragsjobb för att slippa betala ut riktiga löner. Detta är inte bara negativt för löneutvecklingen inom dessa branscher utan även ett slöseri med skattepengar. Löfvens regering har lovat avskaffa det utskällda Fas 3. Det är bra. Men Fas 3 utgjorde bara toppen på ett isberg. Och ingen vet hur länge S+MP-regeringen sitter kvar. Därför måste en facklig kampanj mot högerpolitiken även ta strid mot missbruket av bidragsjobb.

SKRIV EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here