Print Friendly, PDF & Email

För att kunna svara på detta måste vi först besvara några mindre delfrågor:
– Varför slutade så många att rösta på S?
– Hur har väljarna rört sig efter uppbrottet från partiet?
– Är den sociala processen fortfarande en rörelse som söker sig framåt mot ett mål – och som kan påverkas – eller har uppbrottet från S redan stelnat i en ny social position?
Svaret på dessa delfrågor kan ge oss en viss vägledning.

Varför slutade så många att rösta på S?
Vi har varit inne på denna frågeställning tidigare men den både tål och måste beröras, om och om igen. Det som startade uppbrottet från S var de enorma åtstramningspaket som den S-märkta regeringen, stödd av Vänsterpartiet under Schyman, genomförde åren 1994-1998. Åtstramningarna låg på 126 miljarder och slog främst mot de offentligt anställda.

Uppbrottet från S började som en radikal protest
I riksdagsvalet 1994 fick Socialdemokraterna stöd av drygt 45 procent av väljarna. Fyra år senare stöddes partiet endast ca 36 procent. Effekten av åtstramningspolitiken innebar att S tappade nästan 9 procentenheter av väljarkåren bara under de fyra åren mellan 1994 och 1998. Vart tog alla dessa väljare vägen? Här börjar vi nysta i
den andra frågeställningen: Hur har väljarna rört sig efter uppbrottet från partiet?

I uppbrottets första skede rörde sig de tidigare S-väljarna främst mot Vänsterpartiet. I det ursprungliga uppbrottet från S tappade partiet nästan var femte väljare. Av dessa röstade två av tre på V. Den första reaktionen hos S-väljarnas var alltså en radikalisering som gynnade V. Detta innebar att Schyman, trots att hon som partiledare hade ställt upp på nästa hela S åtstramningsprogram, kunde fördubbla sitt partis andel av väljarkåren till hela 12 procent.

Av den femtedel som lämnade S i valet 1998 röstade två av tre på V. Men en tredjedel bytte block. Ser vi till väljarkåren som helhet var det alltså borgerligheten som stärktes. Räknar vi samman de blivande allianspartierna ökade dessa med 3,1 procentenheter.

Det bestående resultatet var uppbrottet från S
Uppgången för Vänsterpartiet blev tillfällig. I valet 2006 hade partiet tappat hela uppgången – och mer därtill. Det dramatiska och bestående resultatet från valet 1998 var just uppbrottet från S. Angreppet på offentliga sektorn och på trygghetssystemen, från det parti som mer än något annat uppfattades som arkitekterna bakom det svenska välfärdssamhället, skapade en djupgående social rörelse som påverkar Sverige än idag. Det var väljarnas uppbrott från S som lade grunden till Moderaternas kommande frammarsch inom väljarkåren. Det var uppbrottet som senare kom att öppna dörren för Sverigedemokraternas inbrytning bland arbetare.

I valet 2010 fick S betala det fulla priset för nedskärningarna åren 1994-1998. Detta är svaret på den första frågan: varför slutade så många att rösta på S? Med endast 30,7 procent av rösterna gjorde partiet sitt sämsta val sedan den allmänna rösträttens införande. S-ledningen tvingades konstatera att partiet hade förlorat var tredje väljare sedan 1994. Och trots regeringsskiftet 2014, som vi ju alla vet kan bli mycket kortvarigt, ligger partiet fortfarande kvar på historiskt låga siffror (31 %).

Läs även:

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here