Print Friendly, PDF & Email

Efter att S+MP-regeringens budget fallit i riksdagen den 3 december utlyste statsminister Stefan Löfven nyval till den 22 mars 2015. Bakgrunden till detta var att de fyra allianspartierna tog chansen och försökte utnyttja SD som ett verktyg för att avsätta Stefan Löfvens regering under förnedrande former. Men Löfven överraskade. Socialdemokraterna och MP kontrade med att ryta ifrån genom att utlysa nyval.

Valet 2014 resulterade i att Sverigedemokraterna blev vågmästare i riksdagen. Varken de tre rödgröna partierna eller allianspartierna erhöll 175 mandat. Detta betydde att inget av de två traditionella blocken kunde bilda en majoritetsregering. Om de inte kunde samarbeta behövde båda blocken stöd från SD. När det gällde valet av statsminister höll Alliansen löftet från före valet och släppte fram en S+MP-regering. Men då det var dags att rösta om de olika budgetförslagen frångick allianspartierna löftet att inte förlita sig på SD. Då det stod klart att SD skulle rösta nej till regeringen Löfvens budgetförslag tog Alliansen chansen att fälla regeringen. Därmed föll S+MP:s budget och regeringskrisen var ett faktum. Detta skapade dagens politiska situation som präglas av en större förbittring, och en hårdare konfrontation mellan Arbetarrörelsen och Borgerligheten, än sedan det tidiga 1980-talet.

Tabell - De tre blocken i Riksdagen

Nyvalet speglar den djupa politiska krisen i Sverige
Det som hände i riksdagen speglar den politiska kris som valet gav upphov till. I valet led de borgerliga allianspartierna ett stort nederlag. De tappade nästan var fjärde väljare jämfört med valet 2010. Men de väljare som Alliansen förlorade gick inte tillbaka till Socialdemokraterna. De gick heller inte till MP eller V. Istället gick över 70 % av de väljare som allianspartiernas förlorade till Sverigedemokraterna!

De rödgröna partierna (S, MP, V) fick exakt lika stor andel av rösterna som i valet 2010. Detta innebar att de tillsammans endast fick 159 av riksdagens totalt 349 mandat. Alliansen tappade 32 mandat och landade på 141. Detta betydde att inget av de båda traditionella blocken kunde bilda en majoritetsregering av egen kraft. Eftersom SD ökade med 29 mandat (till hela 49 mandat) kom de att bli vågmästare och riksdagens tredje block. Det var i detta läge som de rödgröna partierna utropades till valets segrare och Stefan Löfven fick i uppdrag att bilda regering. Detta blev en minoritetsregering bestående av S+MP, stödd av V. På grund av de hårda motsättningarna mellan blocken blev Löfven ledare för en mycket bräcklig regering.

Det var alltså denna bräckliga minoritetsregering som inte fick igenom sin budget den 3 december. Borgerligheten trodde att detta skulle innebära att allianspartierna skulle kunna återta makten på grundval av de majoritetsförhållanden som uppstod vid det ordinarie valet i september. Men Stefan Löfven lät sig alltså inte köras bort som ett tjänstehjon. Istället beslutade Löfven och S att ta strid om makten genom att utlysa ett nyval i mars.

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here