Print Friendly, PDF & Email

Rasism är att hävda den vita “rasens” överlägsenhet.
Det är inte rasism att kräva väldiga investeringar i bostäder, skola, barnomsorg och sjukvård för att klara den dramatiska ökningen av asylsökande.

Det har vuxit fram en ny och kompromisslös asylpolitik i Sverige. Den saknar motsvarighet inom EU. Och den kommer att få konsekvenser i vardagslivet för väldigt många. Vissa grupper har börjat oroa sig. Det handlar främst om arbetare inom bygg-, transport- och skogsindustrierna. De drabbas redan idag av den fria arbetskraftsinvandringen i kombination med bemanningsföretagens utnyttjande av östutvidgningen av EU. Dessa yrkesgrupper riskerar redan idag sina jobb, rätten till kollektivavtal och sin arbetstrygghet. Men det är långt fler som oroar sig. De arbetslösa tilhör dessa. Särskilt de unga som med rätta oroar sig för att aldrig få ett fast heltidsjobb. En ökande andel av Sveriges arbetande utsätts idag för en hårdnande låglönekonkurrens.

Det är bland dessa, redan utsatta grupper, som oron är störst för den nya kompromisslösa asylpolitiken. Det finns naturligtvis också de som inte oroar sig. Det kan handla om offentliga chefstjänstemän som slipper låglönekonkurrens, pensionärer som haft hög lön och nu lever tryggt samt elever som ännu inte börjat tänka på tiden efter skolan. För många handlar därför asylpolitik enbart om åsikter. Ska vi öppna våra hjärtan – som Reinfeldt sa – eller tillhör vi de främlingsfientliga. De som ställer frågan som Reinfeldt tillhör ofta privilegierade grupper som lever i en skyddad värld. Än så länge.

Uppfattningen att debatten om asylpolitiken enbart handlar om tyckande, om fördomar kontra tolerans, har dock ingenting med verkligheten att göra. Sveriges nya kompromisslösa asylpolitik kommer nämligen att påverka de konkreta livsvillkoren för miljoner människor. Vissa kommer att drabbas hårdare än andra. Det är om just detta vi ska berätta i detta nummer av NyA.

Tabell - asylpolitiken i siffror

Som framgår ovan beräknas både antalet asylsökande och antalet som beviljas asyl öka dramatiskt. Prognosen för 5-årsperioden 2014-2018 antyder att ansökningar i snitt per år kommer att tredubblas. När det gäller beviljade ansökningar beräknas ökningen i snitt per år närma sig en fyrdubbling. Statistiken stannar vid 2018. Men verkligheten fortsätter.

Den nya kompromisslösa asylpolitiken innebär ett val mellan två alternativ: att slå vakt om välfärdssamhället eller att acceptera dess upplösning. För att slå vakt om välfärdssamhället krävs ett väldigt investeringsprogram. Dels genom att åtgärda det länge uppskjutna behovet av renoveringar inom offentliga sektorn – med start i miljonprogrammets bostäder. Dels i form av en kraftfull nysatsning på välfärden bestående av en omfattande nyproduktion av förskolor, skolor, äldreomsorg, vårdcentraler och sist – men allra mest – av nya bostäder. Dessa nya bostäder måste byggas i samma raska takt som en gång miljonprogrammets!

Dessa väldiga investeringar måste finansieras. På kort sikt kan detta bara ske genom mycket påtagliga skattehöjningar. För att klara de omfattande investeringar som krävs måste Socialdemokraterna riva upp skattesänkningarna från Alliansregeringens tid. Detta kräver stöd från LO, V och MP. Samt en seger i ett nyval. Detta skulle kunna legitimera ett sådant investeringsprogram. Dessutom behövs ett trendbrott inom industrin. Dagens kapitalexport och avindustrialisering måste upphöra. Istället krävs att industrins vinster, i långt högre utsträckning än idag, återinvesteras i Sverige. Renoveringarna och nysatsningen på välfärden kräver ökad industriell kapacitet, inte minskad. Hela situationen skriker efter de jobb och skatteinkomster som ökade industriinvesteringar i Sverige skulle innebära.

Men om investeringsprogrammet uteblir och avindustrialiseringen fortsätter kommer detta, i kombination med den nya kompromisslösa asylpolitiken, att leda till att välfärdssamhället upplöses. Skälet är att den nya kompromisslösa asylpolitiken omfattar så många människor. Detta tvingar fram ett ställningstagande av typen ”antingen eller”. Ska välfärdssamhället bestå krävs väldiga investeringar och ett stopp för avindustrialiseringen. Uteblir investeringarna medan avindustrialiseringen fortsätter kommer välfärdssamhället att upplösas. Vi upprepar: Den nya kompromisslösa asylpolitiken innebär ett val mellan dessa två alternativ.

De två traditionella politiska blocken låtsas i praktiken inte om de påfrestningar som den nya kompromisslösa asylpolitiken ställer samhället inför. Det tredje blocket i riksdagen – Sverigedemokraterna – förnekar inte påfrestningarna. Men inget av blocken, varken de två traditionella eller SD, lyfter fram det väldiga investeringsbehovet i offentlig sektor eller behovet att stoppa avindustrialiseringen. De hjälps alla åt med att mörklägga det avgörande vägval samhället nu ställs inför.

Arbetarpartiet tänker dock inte delta i denna mörkläggning. Det är vår plikt att beskriva den nya kompromisslösa asylpolitiken och de påfrestningar denna innebär. Det är vår plikt att beskriva de investeringar som krävs i form av renoveringar och nysatsningar på välfärden. Vi är nästan ensamma om att peka på behovet av ökade industriinvesteringar. Välfärdssamhället hotas. Vårt handlingsprogram kan verka drastiskt men visar på vad som krävs för att slå vakt om välfärden.

Läs mer:

5 KOMMENTARER

SKRIV EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here