Print Friendly

Samhället saknar beredskap för att kunna ta emot det stora antalet flyktingar, och deras anhöriga, som väntas få uppehållstillstånd de kommande åren. Bostadsmarknaden är ett område där detta blir extra tydligt. Det finns ett enormt behov av både renoveringar av gamla bostäder samt av att bygga nya bostäder i en omfattning som inte skett sedan 1970-talet.

Idag råder bostadsbrist i 156 av landets 290 kommuner. I många kommuner har bostadsbristen varit påtaglig under många år. Enligt Boverkets rapport ”Bostadsbristen ur ett marknadsperspektiv” från 2012 behövde det byggas upp till 63 000 nya bostäder per år under en femårsperiod för att bygga bort bostadsbristen och möta befolkningsökningen i samhället.

Men rapporten gjordes innan Boverket kände till den väldiga ökning av antalet asylsökande som skulle komma åren 2014-2018. Mot bakgrund av den nya situationen publicerade Boverket en ny rapport i mars 2015. Rapporten visar att effekterna av den nya kompromisslösa asylpolitiken innebär att ca 37 000 lägenheter måste byggas per år under de fyra åren 2015-2018! Dessa lägenheter måste alltså läggas ovanpå det tidigare behovet av 63 000 lägenheter per år som krävdes för att bygga bort bostadsbristen. Se tabell.

Tabell - Bostadsbyggande

Som vi kan se i tabellen ovan behöver det alltså byggas ca 100 000 nya lägenheter per år under en period på 4-5 år för att klara de tre uppgifterna: att bygga bort bostadsbristen, att möta befolkningsökningen samt att ta emot det ökade antalet flyktingar och deras anhöriga. Under tioårsperioden 2004-2013 låg byggandet på i snitt 25 800 lägenheter per år. Takten för nybyggnationen av lägenheter måste alltså fyrdubblas de kommande åren! För att sätta in detta i ett perspektiv: bostadsbyggandet måste upp i samma takt som under miljonprogrammets år, 1965-1974, då en miljon nya lägenheter byggdes på tio år. Det handlar alltså omprioritering av samhällets resurser, både vad gäller pengar, arbetskraft och industriell kapacitet. Men om detta vågar ingen tala.

Behoven stannar dock inte där. Många av lägenheterna som byggdes under miljonprogrammet behöver idag renoveras. Enligt en undersökning från Trä- och Möbelföretagen är 471 000 lägenheter byggda åren 1960-75 i behov av renovering redan under de kommande fem åren. Detta beräknas kosta 214 miljarder kronor. Enbart de akuta renoveringar som de kommunala bostadsbolagen måste göra beräknas kosta 71 miljarder. När miljonprogrammets renoveringsbehov är tillgodosett är det dags att ta itu med nästa uppgift: lägenheterna byggda efter 1975. Några kostnadsberäkningar för renoveringen av dessa finns ännu inte. Och till detta ska läggas behovet av att energieffektivisera ett stort antal lägenheter – miljömässigt och på sikt ekonomiskt viktigt.

Sammanfattningsvis: under den kommande femårsperioden måste samhället klara av att dels bygga ca 100 000 lägenheter om året, dels att renovera 471 000 lägenheter från miljonprogramsåren. För denna gigantiska uppgift finns ingen som helst beredskap. Bostadsminister Mehmet Kaplan (MP) skriver i en debattartikel (DN 17/3) att regeringens målsättning är att bygga 250 000 bostäder fram till år 2020. Om vi slår ut detta över hela sexårsperioden innebär det bara drygt 41 000 bostäder om året. Detta är helt otillräckligt och täcker nätt och jämt de nyanlända flyktingarnas behov. Renoveringarna nämns inte alls.

Detta kommer att försätta S+MP-regeringen i en närmast desperat situation. Men vad värre är: både flyktingar och i Sverige födda kommer att drabbas av regeringens svek. Regeringen tvingas leta på de mest sunkiga ställen efter lösningar.KD och Centern har fört fram tanken på modulbostäder som en lösning på behovet av bostäder för flyktingarna. I ett tidigare nummer av NyA förutspådde vi att när tanken på modulbostäder väl lanserat skulle dessa även föras fram som en lösning på andra gruppers bostadsbehov.

Och mycket riktigt. Nu har regeringen plockat upp KD och Centerns modulförslag ur soptunnan. Men i regeringens version är det inte bara flyktingar som ska bo i modulbostäder, utan även studenter! Till detta kommer att Boverket föreslagit regeringen att luckra upp lagarna som rör bygglov och andrahandsuthyrning samt att göra lättnader i kraven så att det blir möjligt att bygga bostäder där folk får dela på t ex toalett, badrum och kök. Regeringens lösning är alltså att backa många årtionden tillbaka i tiden.

På grund av skattereglernas utformning har vi redan idag ett A-lag och ett B-lag på bostadsmarknaden, där boende i villa och bostadsrätt gynnas i förhållande till hyresrätt. Lägger vi ihop regeringens förslag om modulbostäder med det batteri av lagändringar som föreslås av Boverket ser vi ett C-lag växa fram på bostadsmarknaden. Risken är att dessa områden blir en svensk motsvarighet till amerikanska ”trailer parks”, dit arbetslösa och invandrare hänvisas. Denna utveckling sker, idag, under en S-ledd regering.

I nästa nummer av NyA kommer vi att visa hur även arbetsmarknaden kommer att drabbas av den nya kompromisslösa asylpolitiken.

Läs mer:

EN KOMMENTAR

SKRIV EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here