Print Friendly

– Det är en uppenbar risk att vi får en situation där den svenska underklassen identifieras utifrån specifik hår- och hudfärg, och att detta sprider sig till nästa generation, säger Ryszard Szulkin, som ser en ”uppenbar risk med den utveckling vi har” – ett stort fattigt samhällsskikt kopplat till ursprung.

Denna varning utfärdades alltså av Ryszard Szulkin, professor i sociologi vid Stockholms universitet, som i en internationell studie har jämfört invandrarnas sysselsättningsgrad och arbetslöshet i femton olika europeiska länder. I denna jämförelse stod Sverige ut – i negativ bemärkelse. Efter de tio första åren i sitt nya hemland hade färre invandrare fått arbete i Sverige än i exempelvis Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Italien, Norge och Danmark.

Szulkin trodde inte att skillnaden mellan Sverige och de övriga europeiska länderna berodde främlingsfientlighet eller på att diskrimineringen skulle vara större här än i
t ex Norge och Danmark. Den främsta förklaringen till den lägre sysselsättningen handlar, enligt Szulkin, om att en större andel av de invandrare som kommit till Sverige utgörs av flyktingar och deras anhöriga än i de jämförda länderna. Dessa länder har i stället en större andel arbetskraftsinvandring. Den högre andelen flyktinginvandring i Sverige bekräftas av en underlagsrapport till socialförsäkrings-
utredningen. Se tabell nedan.

Tabell - Flyktingarnas andel av invandrarna
Szulkins huvudförklaring till skillnaderna verkar trovärdig. Arbetskraftsinvandrare kommer frivilligt och det primära målet att arbeta. Flyktingar kommer inte frivilligt utan för att de har behov av skydd. Till detta kan komma svåra upplevelser av krig, oro för familjemedlemmar och ett energikrävande engagemang för att ta hit dessa. Även om det kan finnas andra faktorer bakom skillnaderna mellan Sverige och de jämförda länderna torde Szulkin ha rätt när han uppger denna faktor som den enskilt viktigaste.

Konservativ kvinnosyn
En annan förklaring till att sysselsättningsgraden för invandrare är lägre i Sverige verkar bero på traditionerna i invandrarnas ursprungsregion (eller ursprungsland). Ett exempel: kvinnor arbetar mindre ofta som löntagare utanför hemmet i Somalia än i Lettland. Det har proportionellt sett invandrat fler kvinnor till Sverige från länder där det är ovanligt att kvinnor arbetar utanför hemmet. Tas det hänsyn till de kvinnliga invandranas ursprungsregion minskar skillnaderna kraftigt, eller försvinner t o m helt, mellan Sverige och övriga länder i studien. (Denna utjämning gäller emellertid inte för män).
Att Sverige tagit emot många flyktingar och anhöriga från länder med låg kvinnlig förvärvsfrekvens under det senaste decenniet skulle åtminstone kunna utgöra en delförklaring till skillnaderna mellan Sverige och övriga länder. Flyktingmottagandets betydelse visar sig i flera sammanhang.

Skillnader i sysselsättning – svenskar och invandrare

Antalet jobb beräknas öka i år och 2016. Men arbetslösheten kommer fortfarande att ligga kvar på en hög nivå. Den totala arbetslösheten i Sverige beräknas bli 8,0 procent i år och 7,7 procent 2016. Historiskt sett att detta höga siffror. Antalet personer i arbetsför ålder beräknas fortsätta att växa och då främst genom invandringen.
Skillnaderna är stora vad gäller sysselsättning för de som är födda i Sverige och de som är födda utomlands. För svenskfödda (16 – 64 år) ligger sysselsättningsgraden på nästan 80 procent (79,2). För utrikes födda ligger sysselsättningen på 64 procent (63,9) i snitt. Men skillnaderna är mycket stora mellan olika grupper av utrikes födda.

Svenskar, arbetskraftsinvandrare och flyktingar

Stora skillnader. De invandrare som kommer från Latinamerika och EU15+ (Europas västländer, Nordamerika, Australien m fl ”rika stater”) har idag ungefär samma sysselsättningsgrad som svenskfödda. För de utomeuropeiskt födda ligger sysselsättningsgraden generellt på 56,8 procent. Lägst sysselsättning har invandrare som är födda i Asien och i Afrika. För de från Asien verkar sysselsättningen ha stabiliserats på drygt 50 procent. För de från Afrika har sysselsättningen fallit ned till 46,7 procent år 2013 (från 59 procent år 2008). Den grupp som varken befinner sig i arbete eller studerar är större bland utrikes födda än bland svenskfödda. Den gruppen är speciellt stor för personer från Afrika och Asien.

Läs även:

5 KOMMENTARER

  1. […] I föregående artikel i denna tidning visade vi att invandrarna, i en studie omfattande femton länder i Europa, efter tio år hade en lägre sysselsättningsgrad och högre arbetslöshet i Sverige än i de jämförda länderna. Detta lägger grunden för en splittring av löntagarna, mellan de som har arbete och de arbetslösa. Ifjol var 120 000 utomeuropeiskt födda invandrare arbetslösa i Sverige. Då hade antalet arbetslösa bland de utrikes födda ökat med 10 000 per år. Arbetsförmedlingens bedömningar tyder på att denna utveckling kommer att fortsätta och dessutom förvärras. Den negativa utvecklingen understryks dels av en asylpolitik som saknar motsvarighet i Europa, dels av den låga sysselsättningsgraden hos invandrarna i Sverige. […]

SKRIV EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here