Print Friendly, PDF & Email

I början av juni i år invigdes Malmös senaste skrytbygge – konserthuset ”Malmö Live”. Malmö Live har kostat 1,3 miljarder, och kan på sikt komma att bli det kostsammaste skrytbygget någonsin i Malmö, även om Turning Torso var dyrare att bygga.

Om orimliga skrytbyggen utgör Malmös ena sida utgör utanförskapsområden den andra. Över 70 000 malmöbor lever i utanförskapsområden. Detta motsvarar nästan en fjärdedel av stadens befolkning. Men låt oss återvända till Malmö Live.

Historien bakom miljardbygget började år 2007. Ett antal ledande politiker, med dåvarande kommunalrådet Ilmar Reepalu (S) i spetsen, fick en vision. Denna gick ut på att bygga en kombinerad konsert-, kongress- och hotellanläggning. Arkitektbyrån White tog fram ett förslag som skulle ha kostat nästan 200 miljoner att bygga.

Nya tillväxtmotorer?
Men de styrande i Malmö hade större planer än så. De hade sett ut en tomt vid vattnet, bara ett stenkast från Malmö Centralstation. Där skulle konsert-, hotell- och kongressanläggningen få ett ”fantastiskt läge” i närheten av kanalen. Redan i detta skede stod det mer eller mindre klart att den del av skrytprojektet som innehöll konserthuset var av underordnad betydelse. Det viktigaste syftet med Malmö Live bestod i att övertyga den norske hotellmagnaten Petter Stordalen om fördelarna med att satsa på kongress- och hotellverksamhet i kommunen.

Malmö hade drabbats hårt av nedläggningen av industrier under 80- och 90-talen. Och politikerna sökte nu med ljus och lykta efter nya ”tillväxtmotorer”. Hoppet stod, och står fortfarande, till att Malmö ska kunna utvecklas till en verklig metropol för kongress- och turistverksamhet. Tanken är att dessa verksamheter ska kunna skapa nya jobb i och inkomster för kommunen. Den närmast osannolika historien bakom Malmö Live måste ses mot denna bakgrund. Politikerna hoppas att skrytprojektet, tillsammans med hotellmagnaten Petter Stordalen, ska kunna inleda en ny framgångsrik era i Malmös historia. Och då måste konserthuset få kosta. Det handlade ju om framtidens nya tillväxtmotorer.

Ljusskygga uppgörelser
En tävling utlystes för bygget på den nya platsen vid vattnet. Och när det vinnande bidraget korades hade kostnaden för konserthuset tredubblats – från 200 miljoner till hela 600 miljoner. I detta läge var dock projektet fortfarande bara på ”visionsstadiet”. Byggjätten Skanska, som vunnit anbudstävlingen, fick nu ”komplettera” sitt förslag innan det skulle röstas igenom i kommunfullmäktige. Detta innebar att kostnaden för konserthuset ökade ännu en gång. Nu skulle kalaset gå lös på 906 miljoner! Men inte ens detta skulle visa sig vara tillräckligt.

Våren 2011 var hela projektet på väg att haverera. Kostnadskalkylerna sprack och kommunens tjänstemän fick order om att snygga till siffrorna. Här gällde det att vara kreativ. Detta innebar att de bl a skrev ned kostnaderna för underhåll till noll (0) kronor! Reepalus gäng lyckades även få Skanska att lova skjuta till 20 miljoner till driften under de första fem åren. Och pengarna kom. Men i utbyte krävde Skanska att byggloven för hotelldelen ändrades till att omfatta tre höghus istället för två. Och Reepalu gick Skanska till mötes. Denna överenskommelse balanserande på randen till korruption. Men vad gjorde väl det – projektet kunde räddas!

Ständigt ökade kostnader
Kostnaderna fortsatte att öka under byggtiden. Bland de nya utgifterna fanns exempelvis ”lös teknik” för 48 miljoner. Någon hade kommit på att ett konserthus borde ha en ljudanläggning. Och dessutom strålkastare, kablar och tv-utrustning! Det dök också upp märkliga extrautgifter för kommunen av typen ”byggherre- och kreditivkostnader”. På detta sätt trissades slutnotan upp till nästan 1,3 miljarder – över sex gånger dyrare än den ursprungliga ”visionen”.

Det nya konserthuset innebär en fördyring av driftskostnaderna med cirka 90 miljoner per år jämfört med det gamla konserthuset. En stor del i detta beror på att hyran tredubblas, vilket kommunen går in och täcker upp med ett extra bidrag. Dessutom ska kommunen fortsätta att betala hyra för det gamla konserthusets lokaler ända fram till år 2017, trots att dessa kommer att stå i stort sett tomma. Och värre blir det.

Redan nästa år kan kommunen komma att tvingas skjuta till ytterligare pengar till Malmö Live. Budgeten visar nämligen redan nu på ett underskott på 18 miljoner för 2016! Och vem vet vilka ytterligare dolda kostnader som kommer att flyta upp till ytan om den redan friserade budgeten spricker.

De som blir lidande för dessa enorma kostnader blir personalen inom för- och grundskola, äldreomsorg och hemtjänst. Alla malmöbor kommer att drabbas av minskat underhåll av gator och fastigheter. Nödvändiga satsningar i de utanförskapsområden där drygt 70 000 malmöbor lever kommer att utebli. Eller krympas. Detta är priset för politikernas jakt på nya tillväxtmotorer – motorer som inte kommer att fungera.

Profitörer på skattemedel

De 30 största företagen som gör affärer med den offentliga sektorn sålde varor och tjänster till ”det offentliga” för nästan 130 miljarder under 2013. De tio största stod ensamma för hela 78 miljarder. Byggföretagen dominerar. Totalt omsätter byggbranschen 115 miljarder inom offentlig sektor (Dagens Samhälle nr 41/2014). De överlägset största företagen är byggjättarna Skanska, NCC och Peab. Dessa tre omsätter tillsammans 40 miljarder på den offentliga marknaden. För Skanskas del kommer hälften av företagets totala omsättning från offentligt finansierade projekt. Se tabell nedan.Tabell - Tre byggföretag som profiterar på skattemedel

 

Läs även:

2 COMMENTS

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here