Print Friendly, PDF & Email

1. Det är inte säkert att Grekland klarar av att stanna kvar – ändå!
Trots upp-görelsen mellan Grekland och EU, om de hårda krav som premiärminister Tsipras och den Syriza-ledda regeringen ska driva igenom, är det inte alls uteslutet att slutresultatet blir att Grekland ändå kommer att lämna euro-samarbetet. Denna bedömning görs bland annat av Robert Bergqvist, chefsekonom på Skandinaviska Enskilda banken (SEB). En bedömning som delas av Sveriges finansminister, Magdalena Anderson, socialdemokrat.

Bergqvist understryker särskilt ett par faktorer:
a) även om det grekiska parlamentet röstat igenom upp-görelsen är det inte alls säkert att Grekland kommer att klara av att genomföra de åtaganden som landet utfäst sig att göra,
b) den uppgörelse som nu ingåtts innebär att EU går in och styr när det gäller genomförande av åtgärder som kommer att bli väldigt impopulära i Grekland; detta kommer att spä på den redan starka EU-skepsis som råder i landet,

2. Andra länder kan komma att lämna euro-samarbetet
De senaste turerna kring Grekland har öppnat dörren för ett möjligt utträde ur euro-zonen även för andra länder (även om Grekland skulle bli kvar); debatten kring Grekland har inneburit att det som tidigare sågs som en omöjlighet plötsligt har blivit en fullt tänkbar politik. Det har varit som att öppna Pandoras ask.

3. ”Dumskallarnas sammansvärjning” – eller media förklarar krisen.
I media flödar sedan en lång tid tillbaka de mest okunniga förklaringarna till krisen i Grekland som tänkas kan. Men dessa behöver inte riskera kritik. De ingår i Almedalsklubben som är ett hemligt sällskap, som just därför styrt Sverige i hemlighet, sedan lång tid tillbaka. Hur långt är hemligt. Klubben består av ekonomer, journalister och politiker. Vissa av dem är judar. Någon är muslim har jag hört!

Den som startade klubben hette Olof och härstammade från tyskbaltisk adelssläkt. Dessa ”innemänniskor” av journalister, politiker och ekonomer tävlar om att kunna ge den mest andefattiga förklaringen till Greklands utsatta läge. Tre exempel:
■ Politikern: Gunnar Hökmark är en moderat EU-parlamentariker, som tre gånger på raken, förklarar att krisen är ”vänsterregeringen” Syrizas fel – allt såg bra ut i höstas. Men efter bara fem månader med premiärminister Tsipras har allt gått fruktansvärt fel. Hökmark är en uppenbar ekonomisk idiot, av politiskt tvingande skäl, inte av några andra.
■ Journalister: Aftontidningarna har haft reportage, skrivna av folk vars självförtroende överskrider deras kunnande. De låtsas representerar den neutrale experten, så kallas medias försök att pressa ihop ett väldigt komplicerat historiskt, ekonomiskt och politiskt spel, så att det blir media-mässigt. Därav rubriken: ”Tio punkter som förklara allt”! Det är så man vill gråta – om det inte vore så tragiskt,
■ Ekonomen: En tredje variant, det finns nämligen alltid en tredje variant, är ekonomen som talar till barn. Då kan det låta så här: ”Grekerna har gjort av med mer pengar än vad dom har haft – och nu är plånboken tom. Ja, det är säkert”! Och detta kan vi ju alla förstå. Är plånboken tom så är den tom. Men nu finns det ju förstås inga kontanter kvar i alla fall. Det är Almedalsklubben som ligger bakom.

Den riktigt hemliga sanningen.
En bättre kortförklaring är sportjournalistens. Den är dessutom sann:
För att kunna komma med i Euro-samarbetet måste de länder som ville dit kunna kvalificera sig. De måste spela i gruppspelet, vinna åttondelsfinalerna, kvarten … Alltså uppfylla vissa krav. Men Grekland klarade inte kraven. Då ryckte vissa amerikanska banker in och manipulerade Greklands nationalräkenskaper. Och då platsade Grekland. Det kallas för doping. Ekonomisk doping.

Denna bestod av sällsynt låga räntor. Likviditeten flödade, kan man säga. Nu finns det ju dopingtester. Och dessa visade att Grekland hade fuskat. Det hade även Carl Lewis. Det var en officiell hemlighet. Men Lewis var ju en sådan trevlig grabb, så vem ville avslöja honom. Det hade ju dessutom varit rasism. Det är på samma sätt med Grekland. De har ju Akropolis. Och många medlemmar i Almedalsklubben (som, det har kommit ut på senare år, startades 1969, det är säkert).

Greklands nationalräkenskaper var alltså dopade, fast idag säger alla att detta var en officiell hemlighet, allstå som alla kände till. Då blir ju liksom alla ansvariga. Och därmed ingen. Liksom. När det då gick åt h-tte så fanns det bara vissa kvar att skylla på. De som inte var med i Almedalsklubben. De lata grekerna. Sagt och gjort. De elaka amerikanerna som manipulerat nationalräkenskaperna kunde ingen skylla på. Klubbmedlemmar! Alla som visste: journalister, ekonomer och politiker. Just det, klubbmedlemmar!

Så nu står vi här. Med risk för en eventuell upplösning av både euro-zonen och självaste EU. Och nu är det bra att ta till dumskallarnas sammansvärjning. Den kan till och med grekerna, med sina tomma plånböcker få vara med i. Vi andra, vi som hela tiden visste, vi är med i Almedalsklubben! Men det är hemligt.

Vem jag är, som skrivit dessa hemligheter, just det,
HEMLIGT.

Läs mer:

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here