Print Friendly

Under ett år rapporterades 58 tillfällen då personal inom äldreomsorgen i Umeå Kommun skadats som ett resultat av våld eller hot. Våldet och hotet om våld är ett påtagligt men sällan diskuterad fråga inom äldreomsorgen. Antalet personal per boende har minskat med en tredjedel på tjugo år, vilket har lett till att personal oftare är ensam med boende. Detta gör att personalen hamnar i en mer utsatta situation. Samtidigt som möjligheterna att förekomma, ingripa, avleda och lugna dementa boende som känner oro och ångests försämras med lägre bemanning. 

I samband med budgetfullmäktige i juni ställde Jan Hägglund, Arbetarpartiet, följande frågor till Janet Ågren (S), ordförande i Äldrenämnden, i Umeå Kommunfullmäktige:

■ hur många inrapporterade fall av våld, från brukare/patienter/boende mot personal i Umeå kommun, har det förekommit under maj 2014 – maj 2015,
■ är rutinerna när det gäller att inrapportera denna typ av händelser tydliga för personal och chefer, så att statistiken är pålitlig?

Bakgrunden till frågeställningen var att det framkommit att anställda inom äldreomsorgen fått höra att de är skyldiga att utsätta sig för våld från brukare/boende! Det rör sig oftast om fysiskt friska individer, som p g a demenssjukdom kan vara oroliga och därför uppträder aggressivt och kan använda våld mot personalen. En skyldighet för personalen att utsätta sig för våld är knappast något en arbetsgivare skyltar med. Detta kan därför komma som en mindre behaglig överraskning för anställda. Detta var bakgrunden till denna ovanliga men angelägna diskussion.

”Punktmarkerat” boende. Hägglund berättade hur problemet hade lösts på sina håll. På ett ställe hade en storvuxen person ”punktmarkerat” en boende för att skydda annan personal. Denna personalkrävande lösning hade varit nödvändig för att alla skulle känna sig trygga. Det tog tre veckor innan situationen fick en permanent lösning och arbetssituationen normaliserades.

Under diskussionen rapporterade Äldrenämndens Janet Ågren bland annat följande:

Hot om våld: Händelser som hot om våld ska rapporteras som tillbud. Om skada uppstår efter hot eller våld ska detta registreras som arbetsskada. Under perioden maj 2014 – maj 2015 hade 118 tillbud inrapporterats. Av dessa klassificerades 74 som hot om våld. Dessa hot hade handlagts på följande sätt: 20 var ännu inte åtgärdade, 3 var under utredning, 7 hade avslutats och 44 var efterkontrollerade. Summa 74.

Skada p g a hot eller våld: Under samma period hade det inrapporterats 205 händelser som skada. Av dessa klassificerades 58 som resultat av hot eller våld. Handläggningen hade gått till på följande sätt: 4 var ej åtgärdade, 5 var under utredning, 11 var avslutade och 38 var efterkontrollerade. Summa: 58.

Större delen som rapporterats in berör särskilda boenden. Där har större delen av de boende någon slags demenssjukdom. Det ska finnas ett systematiskt arbetssätt med att analysera och vidta åtgärder för att förebygga hot och våld.

Arbetsgivaren har en skyldighet att arbeta våldsförebyggande – så långt det är möjligt.

Det var bra att Arbetarpartiet tagit upp frågan, ansåg Janet Ågren. Hon betonade vikten av en handlingsplan. Dels för den enskilde brukaren, dels som stöd för personalen vid hotfulla situationer. Ågren var heller inte främmande för att det kunde finnas behov av dubbel bemanning för att skapa trygghet. Hon betonade att det var viktigt att cheferna var medvetna om förekomsten av hot och våld – och att våld verkligen inträffar. Frågan om hot och våld måste diskuteras regelbundet.

Det som saknades i denna ovanliga men just därför viktiga diskussion var insikten om hur mycket mindre personal det finns idag. För tjugo år sedan fanns 0,9 personal per brukare på kommunens särskilda boenden. Idag ligger siffran strax under 0,6. Arbetarpartiets mål är att höja personaltätheten – både för att förebygga utslitning men också hot och våld.

SKRIV EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here