Einar Wallquist, ”silverdoktorns”, ord i rubriken kan sammanfatta temat för utställningarna i Silvermuséet. Silvermuséet i Arjeplog, vid Hornavan (som är Sveriges djupaste insjö med ett största djup på 221 m), är inrymt i en gammal skola som byggts om och till.
Det vackra gula huset är smyckat med flaggor och björkar. Tillbyggnaden är modern och listigt utformad så att allt som finns där inte går att upptäcka i första taget. Där finns många rum att gå runt bland för att titta på alla saker, redskap och verktyg som samer och nybyggare använt under svunna tider. Där finns föremål som använts för att klara livhanken i ett bistert och ofta livsfarligt klimat. Föremål som brukats för både inne- och utomhusarbeten.
Höjdpunkten i hela muséet är rummet med alla silverföremål som lappmarksdoktorn Wallquist samlat. Där finns skedar, skålar, dryckeskärl, ljusstakar och många andra vackra ting. En enormt vacker vas av silver var skänkt av Drottning Kristina. En liten dosa med lock gjort av silver från Nasafjäll väckte särskild förundran. Nasafjällsgruvan som fanns på 1600-talet användes i nära 65 år, men inte mer än 1 ton silver och 270 ton bly utvanns. Det är svårt att föreställa sig vilket arbete, som plågade samer och renar, när de släpade malmen från gruvan i väglöst land.
Där finns också prov på de vackra kläder och smycken, som samerna bar vid högtider och i vardagen. Jag kan inte låta bli att undra hur doktorn lyckats samla så mycket vackert och dyrbart. Många som han besökte för att hjälpa, när nöd och sjukdom slog till, kände säkert stor tacksamhet över att han hade kommit skidande flera mil för att hjälpa dem.
Doktor Einar Wallquist, som grundat muséet, växte upp i Dalsland, utbildade sig i Stockholm och hamnade som nyexaminerad läkare i Arjeplog.
Varför valde han Arjeplog? ”Ja, det var nog en släng av vildmarksromantik” har han gett som förklaring. Doktor Wallquist tillbringade hela sin yrkesverksamma tid i fjällkommunen, där han dessutom har författat ett flertal essäsamlingar som han själv illustrerat. En imponerande livsgärning!
Jag rekommenderar verkligen ett besök om man är på resa norrut. Då kan man fortsätta med husbilen (eller husvagnen) mot Norge, Bodö, Lofoten, Narvik och Kiruna – och vidare norrut – såsom jag gjorde.