Print Friendly

Det finns alltid ett tak för hur många flyktingar ett land klarar av att ta emot. Taket bestäms av faktorer som Migrationsverkets kapacitet, tillgången på jobb och bostäder samt socialtjänst och skola. Det sämsta sättet att sätta taket på är att låta nämnda samhällssystem krascha. Detta är ansvarslöst och drabbar dels flyktingarna och dels alla som redan bor i Sverige. Ändå är det denna väg som regeringen hade slagit in på innan de, i panik, drog i nödbromsen.

Den 24 november presenterade regeringen en rad åtgärder i ett desperat försök att hantera en flyktingsituation som vuxit dem ur händerna. Åtgärderna innebär, tillsammans, att Sverige går från att ha EU:s mest generösa asylpolitik till att lägga sig på EU:s lägsta tillåtna nivå. Omvändelsen är dramatisk – men innebär inte att antalet asylsökande automatiskt minskar till de lägsta nivåerna inom EU.

Regeringens åtgärder berör främst möjligheterna att få stanna i Sverige – de riktar sig inte i första hand mot möjligheten att komma in i landet. För vissa grupper blir det svårare att få asyl. Dessutom blir uppehållstillstånden tillfälliga för alla utom s.k. kvotflyktingar. Möjligheten till anhöriginvandring begränsas också till att enbart gälla kärnfamiljen. Till detta läggs också ett försörjningskrav som innebär att den som fått asyl måste kunna försörja den anhörig som ska invandra till Sverige.

I paketet av åtgärder ingick även ett förslag om att införa ID-kontroller på alla kollektiva transportsätt in i Sverige. Detta innebär att ID-kontroller har införts på färjorna mellan Helsingborg och Helsingör samt på tåg- och busstrafiken över Öresundsbron.

Antalet flyktingar som kommer till Sverige har minskat sedan åtgärdspaketet presenterades. Då trycket var som störst sökte över 10 000 flyktingar asyl i Sverige varje vecka. Under första halvan av december sjönk antalet asylsökande ned till 3 300 i veckan.

Två kommentarer
Först: En del av denna minskning beror sannolikt på de åtgärder som regeringen vidtagit. Samtidigt har en rad andra europeiska länder vidtagit liknande åtgärder under hösten. I Tyskland infördes gränskontroller mot Österrike redan i mitten av september. Gränskontroller har ännu inte införts i Danmark, men sägs förberedas (SVT 7/12). Flera andra EU-länder har också vidtagit åtgärder för att begränsa flyktingströmmarna.
Sedan: Antalet asylsökande är fortsatt rekordstort. För tre år sedan, när flyktingsituationen i Syrien började bli kritisk, sökte ca 3 600 flyktingar per månad asyl i Sverige. Under jan – maj 2015 låg antalet asylsökande på ca 4 000 per månad. Idag kommer det 3 300 asylsökande i veckan! Detta innebär ett fortsatt extremt tryck på flyktingmottagandet. På årsbasis motsvarar detta över 180 000 asylsökande.

Den slutsats vi kan dra är att krisen i flyktingmottagandet på intet sätt har lösts av regeringens åtgärdspaket. Frågan är inte om, utan hur snart, som regeringen tvingas besluta om nya åtgärder.

Fyrdubbling av kostnaderna

Den väldiga ökningen av antalet asylsökande innebär att Migrationsverket krävt en fyrdubbling av sina anslag för flyktingmottagandet under åren 2016 och 2017. Detta för att kunna fullfölja sitt uppdrag utan att bryta mot lagen. I sin juliprognos beräknade Migrationsverket att de behövde totalt ca 22 miljarder i anslag för de två åren 2016 och 2017. Tre månader senare hade denna siffra ökat till ca 88 miljarder.

System som riskerar att kollapsa

Regeringens beslut att radikalt lägga om flyktingpolitiken sker mot bakgrund av att det blir allt mer uppenbart att samhällssystemen överbelastats av flyktingvågen. Några exempel:
■ Socialtjänsten. 240 av 290 svenska kommuner uppger att socialtjänsten pressas hårt av flyktingsituationen. I 66 kommuner är läget kritiskt. 27 kommuner har så allvarliga missförhållanden att de anmält sig själva till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
■ Skolan. 46 000 barn i skolåldern har sökt asyl i Sverige. Detta motsvarar 230 nya skolor. Till detta kommer en allmän brist på utbildade förskollärare och lärare. Det rör sig totalt om 44 000 fram till år 2020.
■ Migrationsverket. I mitten av november kunde Migrationsverket inte längre garantera boende åt alla asylsökande. De flyktingar som kommit till Sverige under hösten 2015 kan inte räkna med att få något beslut om asyl förrän tidigast år 2017.
■ Befolkningsökningen i Sverige fram till år 2020 är enligt SCB den största på 250 år! Effekterna av detta är oöverskådliga men kommer att påverka alla samhällsområden. Redan idag råder bostadsbrist och takten i byggandet är alldeles för låg. På fem år borde det byggas uppåt 500 000 bostäder.

Läs mer:

EN KOMMENTAR

SKRIV EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here