Print Friendly, PDF & Email

Avtalsrörelsen präglas av flyktingkrisen. Borgerlighetens olika delar – allianspartierna, media, debattörer och arbetsgivare – kräver nu att kvinnodominerade fackföreningar med låga löner, exempelvis Handels och Kommunal, ska betala flyktingkrisen genom sänkta ingångslöner och avskaffade lägstalöner! Bakom attacken mot Kommunal står såväl regeringspartierna (S+MP) som Alliansen, Vänsterpartiet och SD. Detta i form av ett blocköverskridande, arbetarfientligt, samarbete. Svårt att förstå? Nej.

En avtalsrörelse handlar om pengar. Arbetsgivarna försöker alltid hålla tillbaka löneökningar och ofta försämra arbetsvillkoren. Men i årets avtalsförhandlingar finns ett helt nytt element. Detta består av flyktingkrisen – som har kostat pengar. Till arbetsgivarnas planer hör bland annat att låta medlemmarna i Handels och Kommunal vara med och betala flyktingkrisen. Låt oss ge en kort bakgrund.

EU:s mest liberala flyktingpolitik
Sverige bedrev, under fyra år, EU:s mest liberala flyktingpolitik. Denna var resultatet av en uppgörelse (i mars 2011) mellan dåvarande Alliansregeringen och Miljöpartiet. I praktiken innebar uppgörelsen att Sverige öppnades för en fri arbetskraftsinvandring från hela världen. Detta innebar en ytterligare försvagning av kollektivavtalens ställning. Samma uppgörelse mellan Alliansen och MP från 2011 la grunden till den mest liberala flyktingpolitiken inom EU (för en djupare förklaring av detta – se NyA nr 91, sid 6).
Tidigare har svensk flyktingpolitik, liksom övriga länder i Europa, alltid präglats av olika former av begränsningar. Uppgörelsen mellan Alliansen och MP innebar att många av dessa försvann. Effekten blev att regering, riksdag och myndigheter tappade kontrollen över antalet människor som sökte sig till Sverige under åren efter uppgörelsens tillblivelse – med kulmen under 2015 då det kom 163 000 asylsökande till Sverige. Att myndigheterna tappade kontrollen kan tydligt avläsas i tabellen nedan.

Tabell - Flyktingar till Sverige

Det som däremot inte ingick i uppgörelsen mellan Alliansen och MP var att förbereda landet på de praktiska och ekonomiska påfrestningar som denna liberala flyktingpolitik skulle komma att innebära för samhället. Och vad som var ännu värre: inga försök gjordes att förankra den nya liberala flyktingpolitiken hos löntagare och pensionärer som skulle betala för densamma. När nu kostnaderna kommer – för bostäder, undervisning och sjukvård – innebär detta en obehaglig överraskning. För väldigt många. I synnerhet för de som helt plötsligt drabbas i avtalsrörelsen. Och till dessa hör just Handels och Kommunal.

Flyktingvågen slagträ i avtalsrörelsen
Vi börjar med de offentliga arbetsgivarnas angrepp på Kommunal. Arbetsgivarna har en lång lista med krav på försämringar. De vill bl a att Kommunal ska acceptera avskaffade ”lägstalöner” och slopad individgaranti. Kraven är brutala. Och här har vi kopplingen mellan avtalsrörelsen och flyktingpolitiken. Arbetsgivarna anger nämligen, som ett skäl till varför Kommunals medlemmar ska acceptera exempelvis slopade lägstalöner, det stora antalet ”nyanlända”. Även Handels motpart, på arbetsgivarsidan, använder de ”nyanlända” som ett argument för att försämra arbetsvillkoren.

I fjol anlände alltså 163 000 asylsökande till Sverige. Detta var tre gånger så många som kom till Tyskland samma år – om hänsyn tas till ländernas befolkningsstorlek. Och det var tre gånger det antal som kom till Sverige två år tidigare (2013). Trots att gymnastiksalar, gamla fängelser och tältläger användes tvingades asylsökande sova under bar himmel under den kaotiska perioden hösten 2015. Nu görs försök att integrera de asylsökande. Inte bara de som kom 2015 utan även de som kommit tidigare. Detta kräver en väldig nysatsning på bostäder, utbildning och sjukvård. Samtidigt diskuteras det intensivt hur nyanlända ska komma ut på arbetsmarknaden.

Förbered strejk
Arbetsgivarna (både privata och offentliga) angriper nu ingångslöner och lägstalöner med argumentet att de vill hjälpa de nyanlända. När det gäller Kommunals medlemmar utgör dessa ytterligare ett dubbelt problem i arbetsgivarnas ögon. Detta beror på att alla kostnader som berör dem – lönenivå, personaltäthet, OB-tillägg – finansieras med skattemedel (något som gäller för alla offentligt anställda). Men skattemedlen är också vad som ska användas för att finansiera nysatsningen på boende, utbildning och sjukvård för de asylsökande. Därför är de offentliga arbetsgivarna extra motiverade att hålla nere personalkostnaderna för kommunalarna. De offentliga arbetsgivarna spelar därför medvetet ut de nyanlända mot de lågavlönade inom Kommunal. Som vi skrev inledningsvis: det är detta som sätter en särskild prägel på årets avtalsrörelse.

6F-förbunden förbereder sina medlemmar för en konfrontation i avtalsrörelsen. Kommunal och Handels måste göra detsamma – tillsammans med andra LO-förbund.

Läs mer:

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here