Print Friendly, PDF & Email

Planeringshorisonten i Malmö löper fram till år 2030. Den internationella revisionsbyrån PriceWaterhouseCoopers (PwC) målar upp ett minst sagt dystert framtidsperspektiv för kommunen.

Utgångspunkten för PwC är att få Malmös kommunala kostnader och intäkter att uppfylla lagens krav på ekonomisk balans fram till 2030. Revisionsbyrån anger två teoretiska lösningar.
1. En skattehöjning på nästan 6:50 kr per intjänad hundralapp fram till 2030.
2. Åtstramningar och effektiviseringar: dels i form av mindre pengar till olika verksamheter, dels i form av en effektivare verksamhet, motsvarande 200 miljoner kr/år (eller 1,09 procent).

Skattehöjningarna är en oframkomlig väg. En sådan väldig höjning av kommunalskatten skulle innebära en utflyttning från Malmö – av alla som bara har en möjlighet. Därför måste lösningen bli en mix av åtstramningar och effektiviseringar, exempelvis genom att låta datorer ta över uppgifter människor har idag.

Detta låter nästan provocerande tunt. Detta bekräftas genom följande uttalande från Mats Hansson, strateg vid Malmö stads ekonomiavdelning: ”Det kommer att lösa sig. Men vi vet inte hur. Fram till 2030 tror jag att det kommer att hända saker på statlig nivå”.

Stigande kostnader. Tron är det sista som överger kommunala strateger – en ny yrkesgrupp som är lika onödig i Malmö som i Umeå – och som snarast bör strykas från avlöningslistorna i båda kommunerna för att spara pengar. Den nya befolkningsprognosen antyder att Malmö kan komma att växa rekordsnabbt. En viktig förklaring var det okontrollerade asylmottagandet under 2015. Sverige mottog hela 163 000 asylsökande flyktingar under förra året. Den förda flykting- och asylpolitiken innebär att befolkningen i Sverige beräknas öka med en miljon människor redan fram till år 2020. Detta utgör en ökning med tio procent och innebär den snabbaste befolkningsökningen i Sverige på 250 år. Malmö är en kommun som kommer att känna av denna utvecklig mer än de flesta kommuner.

Tidigare har Sydsvenskan tagit upp behovet av en massiv utbyggnad av för-, grund och gymnasieskolor. Men också om behovet att bygga ut äldreomsorgen under 2020-talet. Detta, plus behoven av att bygga nya bostäder samt renovera gamla, som vi redogjort för i en särskild artikel (se …), visar på den snabba kostnadsutvecklingen i Malmö.

Krympande intäkter. Skattekraften i Malmö har sjunkit stadigt under cirka 40 år och ligger idag på ungefär 85 procent av medelskattekraften i landet. Detta främst av två skäl.
a) Det första skälet är bristen på arbetstillfällen. Nästan sju procent av Malmös hushåll uppbär försörjningsstöd (tidigare socialbidrag) vilket utgör en nära dubbelt så stor andel som riksgenomsnittet som ligger på 4 procent,
b) Det andra skälet är de låga inkomsterna. Av Sveriges 290 kommuner är det endast i sex av dessa där invånarna har en lägre medianinkomst än i Malmö. Medianinkomst är den nivån där lika många människor tjänar över som under en viss nivå. För hela Sverige låg medianinkomsten på cirka 253 000 kr för två år sedan. I Malmö låg siffran för år 2014 på låga 207 100 kr!

De historiska trender som slagit och slår mot Malmö är bland annat avindustrialiseringen. Med varven försvann många båda trygga och välbetalda jobb. En annan orsak är att allt fler tidigare malmöbor med hyfsade inkomster numera endast arbetar i Malmö men bor, och betalar skatt, i kranskommunerna.

Sveriges Kommuner och Landsting (en offentlig arbetsgivar- och intresse-organisation) presenterade i april en ekonomirapport. Även SKL:s prognos av kommunsektorn är negativ. Den samlade kommunal- och landstingsskatten skulle, enligt SKL, behöva höjas med 1:82 kr under de kommande fyra åren. Om en sådan skattehöjning även skulle pressas fram i Malmö – en kommun som redan har för små intäkter i förhållande till kostnaderna – är risken överhängande att antalet medborgare som arbetar i Malmö i ännu högre utsträckning väljer att bosätta sig, och därmed också betala skatt, i kranskommunerna. Detta skulle i sin tur ytterligare minska skattekraften, vilket skulle öka skillnaderna mellan kostnader och intäkter (krokodilgapet) än mer, något som i sin tur skulle öka behovet av en ny skattehöjning. Allt i en negativ spiral.

Det som kan rädda Malmö är en kombination av politiska förändringar både på lokal- och riksnivå. Lokalt måste tron på skrytprojekt som Malmö Live skrinläggas. På riksplanet krävs att de skattesänkningar som ägde rum under Alliansregeringen, på cirka 130 miljarder årligen, börjar återtas. Men ännu viktigare är att det tas kraftfulla initiativ i syfte att påbörja en återindustrialisering av Sverige. Det som är avgörande på längre sikt är fler jobb och därmed en ökad skattebas. På vilket annat sätt skulle exempelvis de enorma investeringarna på uppåt 2 000 miljarder kunna klaras när det gäller bostäder och övriga samhällsfunktioner. Detta speciellt för en kommun som Malmö.

EN KOMMENTAR

  1. […] På förstasidan och i början av detta uppslag talade vi om en nödvändig tillväxt av jobb och skatteintäkter för att välfärden skulle kunna klaras. Grön industriell produktion utgör en väg framåt som kan få avgörande betydelse. När det gäller en annan kommun, Malmö, kommer kampen mot segregering och en hotande urban kollaps att vara avgörande för att hitta en väg framåt. Detta kräver en återindustrialisering för fler jobb och ökad skattebas för att i sin tur klara ett dramatiskt ökat investeringsbehov i bostäder och övriga samhällsfunktioner. Du kan läsa mer om detta på Malmösidan (länk). […]

SKRIV EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here