Print Friendly, PDF & Email

År 2016 blev det varmaste året sedan man påbörjade mätningarna på 1880-talet. Detta enligt siffror bland annat från den amerikanska rymdmyndigheten Nasa och den brittiska vädertjänsten. Enligt forskarna spelade det extra starka väderfenomenet El Niño en viss roll – men huvudskälet till värmerekordet är mänskliga utsläpp av koldioxid.

Faktum är att 15 av de 16 varmaste åren som någonsin uppmätts har varit sedan 2001. Det enda år före millennieskiftet som fortfarande finns med bland de varmaste åren är 1998, som även det präglades av en extra stark El Niño.

En ytterligare faktor som påverkat den globala temperaturen under 2016 var ovanligt höga temperaturer vid Arktis. I september 2016 nådde den arktiska isen sin näst lägsta utbredning någonsin (bara år 2012 var istäcket mindre). Den arktiska isen fyller en viktig funktion i att reflektera tillbaka solljus ut i rymden och därmed skapa en kylande effekt. När istäcket minskar så absorberas mer solljus och den kylande effekten minskar.

Det är dock de mänskliga utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser som forskarna pekar ut som det huvudsakliga skälet till värmerekordet. Att detta är fallet är det ytterst få forskare som ifrågasätter idag. Under 2015 passerade koncentrationen av koldioxid i atmosfären för första gången 400 ppm (parts per million – miljondelar). Detta ska jämföras med att forskarna kunnat bedöma att halterna som högst legat på ca 300 ppm de senaste 400 000 åren.

Den globala uppvärmningen kommer att innebära stora påfrestningar på samhället. Världsbanken analyserade effekterna av en fyra grader varmare värld i en rapport 2012 och konstaterade att matproduktionen i stora delar av världen hotades. Likaså tillgången på vatten. Dagens politiska och ekonomiska elit är oförmögen att möta klimatkrisen. Detta understryks inte minst av att Donald Trump, som nytillträdd amerikansk president, har sagt sig vilja bryta det klimatavtal som världens politiska ledare skrev under i Paris 2015.

Klimatfrågorna understryker behovet av demokratisk kontroll över vinster och investeringar. Detta skulle möjliggöra en styrning av samhällets resurser till grön industri som t.ex. massproduktion av miljövänliga bränslen som kan användas för att minska utsläppen av koldioxid från den miljard fordon som finns i världen. Samt, naturligtvis, långsiktiga satsningar på utbyggnad av förnyelsebara energikällor som sol-, vind- och vattenkraft.

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here