Print Friendly, PDF & Email

En ny rapport från Arbetsförmedlingen visar hur arbetslösheten i Sverige förändrats. Det är snart tre av fyra arbetslösa som anses ha en ”utsatt ställning på arbetsmarknaden”. Det har även vuxit fram tydliga etniska skiljelinjer i arbetslösheten.

Bland inrikes födda är arbetslösheten 4,4 %, medan den hos utrikes födda ligger på 22,4 %. Inom gruppen utomeuropeiskt födda är andelen arbetslösa hela 31,3 %. Detta är särskilt anmärkningsvärt mot bakgrund av att sysselsättningen ökar för tillfället – och arbetslösheten minskar. En ytterligare skiljelinje i arbetslösheten är utbildningsnivån. Bland gruppen med enbart förgymnasial utbildning (i vilken det både ingår personer som helt saknar utbildning till de som fullföljt hela grundskolan) är arbetslösheten 21,6 %. Hos de med gymnasial utbildning är arbetslösheten 6,4 % och bland de med eftergymnasial utbildning 5 %. Även här finns etniska skiljelinjer. Tydligast är skillnaden bland de med allra högst utbildning, där arbetslösheten är nästan sex gånger så stor bland de utrikes födda som bland inrikes födda. Inom gruppen med gymnasial utbildning är dock skillnaden betydligt mindre.

Arbetsförmedlingen särredovisar de arbetslösa som har en utsatt ställning på arbetsmarknaden. Det finns fyra grupper personer som har en utsatt ställning på arbetsmarknaden, men en och samma person kan tillhöra flera av dessa grupper på samma gång. Till de med utsatt ställning räknas personer som:
■ är födda utanför Europa,
■ saknar fullständig gymnasieutbildning,
■ har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, eller
■ är 55 år eller äldre.

Det är inom dessa grupper som risken för långtidsarbetslöshet är allra störst och minst andel återvänder från arbetslöshet till sysselsättning. Antalet arbetslösa som anses ha en utsatt ställning har ökat under den senaste tioårsperioden, från 50 % av den totala andelen arbetslösa år 2006 till 72 % idag. Det handlar idag om hela 260 000 arbetslösa! Övriga arbetslösa är 103 000 personer. Arbetsförmedlingen räknar med att denna utveckling fortsätter under de kommande åren. Redan nästa år kommer tre fjärdedelar av de arbetslösa att tillhöra kategorin med utsatt ställning på arbetsmarknaden. Samtidigt beräknas gruppen övriga arbetslösa (som inte har en utsatt ställning) att minska till 96 000 personer nästa år.

Det är gruppen ”födda utanför Europa” som har stått för den stora ökningen av arbetslösa med utsatt ställning de senaste åren. Andra grupper har antingen stått i stort sett still eller minskat. Idag är de utomeuropeiskt födda den största gruppen bland de med utsatt ställning. Och det finns, i dagsläget, inget som tyder på att denna trend kommer att brytas inom de närmaste åren.

I NyA nr 82 (april 2015) skrev vi om Ryszard Szulkin, professor i sociologi vid Stockholms universitet, som har varnat för denna utveckling. Han påpekade redan 2012 att ”Det är en uppenbar risk att vi får en situation där den svenska underklassen identifieras utifrån specifik hår- och hudfärg, och att detta sprider sig till nästa generation”. Det vi ser idag är att Szulkins varning håller på att omsättas i verklighet. Ska samhället klara den situation som håller på att växa fram krävs ett väldigt investeringsprogram för välfärdssektorn, bland annat på bostadsbyggande, samt väldiga investeringar inom industrin. Men varken regeringen eller oppositionen verkar i dagsläget intresserade av att debattera frågan. De verkar inte ens kunna formulera problemet.

SKRIV EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here