Siffrorna anger antal mord per 100 000 invånare och år.
Print Friendly, PDF & Email

I svallvågorna efter den senaste tidens dödsskjutningar i Malmö har Sydsvenskan jämfört mordstatistiken mellan Malmö och en rad andra städer. Statistiken är skrämmande och utgör en mätare på det akuta behovet av krafttag mot segregeringen i Malmö. Samtidigt visar media, i form av Sydsvenskan, upp sig från sin sämsta sida genom att försöka relativisera bort våldet i Malmö.

Vi har tyvärr haft anledning att återkomma till det ökade antalet mord och skjutningar i Malmö. Söndagen den 12 februari skedde den senaste dödsskjutningen. En 23-årig man sköts ihjäl mitt på Möllevångstorget i centrala Malmö. Mordet skedde vid halv sju på kvällen, när restaurangerna runt torget är fyllda med gäster. Onsdagen före blev en 50-årig vaktmästare skjuten med fem skott – varav ett träffade i bakhuvudet. Mannens skador är i skrivande stund fortsatt livshotande. Den misstänkte skytten som sitter häktad är bara 15 år gammal. Polisen misstänker att skytten tagit fel på person, han skulle egentligen skjuta någon annan.

Under 2016 skedde elva mord i Malmö. Med en befolkning på 326 000 invånare ger det 3,4 mord per 100 000 invånare. Detta är fler mord per invånare än i någon annan stad i Norden. Men även i jämförelse med stora städer ute i Europa som Paris, London och Berlin ligger Malmö högt. Se kartan. Det är först i en jämförelse med fattigare delar av östra Europa som vi hittar städer med fler mord per 100 000 invånare än i Malmö. Mordstatistiken i Malmö ska dock främst jämföras med andra städer i Norden och västra Europa. Att använda statistiken på annat sätt blir missvisande och innebär en oärlig förminskning av Malmös problem.

Men att förminska problemen genom att blanda bort korten och jämföra Malmö med städer i fattiga länder i östra Europa är precis vad Sydsvenskans journalist gör i sin granskning. Detta kallas för ”relativisering” och är ett otyg i den politiska debatten. Innehållet i Sydsvenskans budskap är att morden i Malmö egentligen inte är så farliga, för det finns andra städer i världen där det är värre. Underförstått så ska malmöborna inte gnälla så mycket. Detta budskap är dels respektlöst mot både offer och anhöriga som drabbats av alla skjutningar. Dels är det fördummande.

Lågvattenmärket i Sydsvenskans artikel är när journalisten börjar jämföra Malmö med städer i USA och Latinamerika. I folkmun kallas Malmö ibland för ”Sveriges Chicago” – vilket refererar till att Chicago sedan Al Capones dagar haft rykte om sig att vara en våldsam gangsterstad. Sydsvenskan jämför därefter mordstatistiken i Malmö med mordstatistiken i Chicago. Och konstaterar – föga förvånande – att det i Chicago sker åtta gånger fler mord per 100 000 invånare än i Malmö! Nästan triumferande drar journalisten slutsatsen att Malmö inte alls är som Chicago. Men vem trodde det? Öknamnet ”Sveriges Chicago” har aldrig betytt att Malmö bokstavligen är som Chicago. ”Sveriges Chicago” syftar på att det är en stad där det förekommer mycket våld och kriminalitet. Så kallades t.ex Gävle för Sveriges Chicago under 1960-talet och en bit in på 70-talet.

Efter jämförelsen med Chicago går journalisten obekymrat vidare och jämför mordstatistiken i Malmö med världens mordtätaste stad – Venezuelas huvudstad Caracas! Naturligtvis är Malmö inte i närheten av Caracas när det gäller mordstatistik. Och det är det ingen som trodde heller. I Caracas sker årligen ca 120 mord per 100 000 invånare. Artikeln avslutas med orden ”Så är Malmö en trygg stad? Tja, svaret beror på vem man frågar. En köpenhamnare eller berlinare skulle kanske svara nej. Den som bor i Caracas eller Baltimore förmodligen ja”. Därmed skulle det vara bevisat att Malmö minsann inte är en så otrygg stad.

Problemen i Malmö låter sig dock inte relativiseras bort. Hur hårt Sydsvenskan än försöker. Problemen låter sig inte heller döljas bakom nya ”flashiga” skrytbyggen, som Malmös politiker försökt i årtionden. Samtidigt besitter de boende i Malmös utsatta områden en väldig kraft. Den 1000 människor starka manifestationen mot våld efter mordet på 16-årige Ahmed Obaid i mitten av januari visar på just detta. Om kraften som finns i de utsatta områdena kan kanaliseras till en rörelse mot segregeringen skulle våldsspiralen kunna brytas och ett bättre Malmö vara inom räckhåll.

SKRIV EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here