EU-kommissionens ordförande Juncker pekar ut vägen mot ett Europas Företa Stater.
Print Friendly, PDF & Email

Ny folkomröstning krävs – för eller emot EU-medlemskap

■ Valutasamarbetet ska utökas: Dagens regler innebär att de EU-länder som uppfyller de fyra villkoren automatiskt ska delta i eurosamarbetet och byta sin valuta mot euron. Villkoren innebär bland annat att underskottet i de offentliga finanserna inte får vara större än tre procent av BNP samt att statsskulden inte får överstiga 60 procent av BNP. Sverige uppfyller samtliga fyra villkor! Målet för EU-kommissionen är därför att även Sverige ska byta valuta och träda in i eurosamarbetet – fast frivilligt. Detta trots att en folkomröstning 2003 sade Nej till detta.

■ En beskattningsrätt införs: Alla EU-länder skulle betala in en skatt vilket skulle göra det möjligt för EU att upprätta en egen budget med såväl inkomster, utgifter som rätt att ta upp lån! Varje rätt för EU att beskatta medlemsländerna innebär naturligtvis att motsvarande beskattningsrätt berövas det enskilda medlemslandet. Om en beskattningsrätt införs, oavsett hur liten eller till vilket ändamål, visar EU:s hela historia på att unionen sedan skulle göra allt för att stegvis lägga beslag på en allt större del av medlemsländernas skattekraft. Skulle en beskattningsrätt gå igenom innebär det en verkligt principiell och reell maktförskjutning – från nationalstaten till anhängarna av en över-nationell storstat med EU-flagg. Denna maktöverföring understryks av idén att EU-budgeten skulle backas upp av ett EU-finansdepartement och en EU-finansminister.

■ Bankunion åter på dagordningen: Tanken är att de enskilda ländernas bankgarantier, som många av oss kommer ihåg från den förödande ekonomiska recession åren 2007-2008, skulle överföras till EU-nivå. Detta har hittills varit som att svära i kyrkan för Tyskland som inte har velat införa någon form av ”riskdelning” mellan de länder som lånat, och som därför är skuldsatta, och de länder som lånat ut och som därför har fordringar. Tanken är även att en bankunion skulle innebära en tillsynsrätt över bankerna. Men bankerna har, historiskt sett, en väldig förmåga att övervältra kostnaden för sina förluster på skattebetalarna. De har försökt ro hem stora vinster, genom riskfylld utlåning, till tvivelaktiga affärer. Om en mekanism införs där alla EU-länder kan tvingas pumpa in skattepengar i storbanker, för att förhindra katastrofala konkurser, kan detta tvärtom öka bankernas vilja till risktagande.

Dessutom skulle den europeiska centralbanken, ECB, få ansvaret att övervaka uppåt 6000 banker. De är en helt annan uppgift än den ECB har idag (vilken består i att kontrollera inflationen inom medlemsländerna och sätta räntan inom eurozonen). Idag utfärdar de nationella myndigheterna banktillstånd, ser till att regler följs och utfärdar böter eller drar in tillstånd. Om ECB även skulle ta över detta följer en ytterligare maktförskjutning från nationalstaten till det överstatliga EU-projektet.

■ Övrigt: EU-kommissionen har även rest frågor som att utfärda EU-obligationer. Detta innebär att fordringar på skilda EU-stater, med olika ekonomisk styrka, bakas ihop i samma värdepapper. Det var just denna blandning av säkra och osäkra fordringar som påskyndade den katastrofala bank- och finanskrisen 2007-2008!

Ett annat förslag är idén att inrätta en europeisk motsvarighet till IMF (känt för sin roll inom den ”trojka” som tvingade Grekland på knä). EU-motsvarigheten skulle bli en Europeisk valutafond och utgöra ett ytterligare EU-kontrollerat överstatligt organ.

Innebörden i dessa utspel är ett angrepp på de nationalstater som välfärdsbygget vilar på. Utspelen utgör även ett angrepp på samhällets demokratiska institutioner. Skulle utspelen förverkligas skapas ett sluttande plan där 100 år av kamp för demokrati, välfärd och fackliga rättigheter riskerar att gå förlorade. Lägg till detta att grunden redan läggs för en EU-armé. En armé som kommer att vara knuten till Nato.

SKRIV EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here