Internationellt

De ukrainska nationalisterna

Patrik Brännberg
Publicerad i
#65
Lästid 3 min

Den senaste tiden har det högerextrema och ultranationalistiska partiet Svoboda uppmärksammats för sin inblandning i protesterna mot Janukovitj.

Partiet hämtar inspiration och förebilder långt tillbaka i den ukrainska historien. Dels till mellankrigstiden och Stepan Bandera. Denne organiserade en väpnad ukrainsk självständighetsrörelse som främst riktade sig emot den polska överhögheten i den västligaste delen av Ukraina. Under andra världskriget deltog Banderas nationalister i etnisk rensning riktad mot polacker och rysktalande samt attacker mot judar. Men när Bandera 1941 utropade ett självständigt Ukraina sattes han i koncentrationsläger (som mer påminde om ett vanligt fängelse) av nazisterna. Mot slutet av kriget släpptes Bandera ur fängelset och deltog då på nazisternas sida på östfronten. Europaparlamentet, Ryssland och Polen har slagit fast att Bandera var delaktig i massmord under andra världskriget.

Den ukrainska nationalismen hämtar även näring från årtionden av sovjetiskt förtryck, och i synnerhet Stalins tvångskollektiviseringar på 1930-talet. Det hat som detta skapade mot den stalinistiska byråkratin innebar att många ukrainare stödde Nazitysklands angrepp på Sovjetunionen 1941. Hela 80 000 ukrainare kämpade i SS-uniform mot ”ryssarna”. Dessa både gigantiska och våldsamma historiska händelser har stärkt den ukrainska nationalismen och gett den dess särskilda och splittrade prägel. Vissa ultranationalister, som exempelvis Svoboda, hämtar näring ur kampen mot Stalin. Andra ultranationalister (ofta rysktalande) hämtar istället sin näring från kampen mot Hitler – och ser med sympati på Stalins Sovjet.

Svoboda bildades 1991 och hette då ”Socialnationalistiska partiet”. Sedan dess har partiet, likt ett ukrainsk SD, försökt att bli mer rumsrent – vilket har lett till att partiets väpnade gren har lämnat organisationen. Idag består partiets program av ett sammelsurium av olika idéer där nationalism och populistisk retorik mot etablissemanget utgör sammanhållande element.

Svoboda vill att personers etniska tillhörighet ska skrivas in i passet och att endast etniska ukrainare ska ges arbete inom staten. Partiet anser att ”Ukrainofobi” ska kriminaliseras, Ryssland ska be om ursäkt för sina ”kommunistiska brott” och Ukraina ska skaffa kärnvapen. När det gäller den ekonomiska politiken vill partiet bekämpa ”den fria marknaden” och öka tullarna mot omvärlden. Samtidigt har man dock deltagit i protesterna för att öka samarbetet med EU, vilket inkluderar frihandel.

Svobodas populism understryks av partiets krav på att nationalisera stora företag, öka den statliga kontrollen över bankerna och förbjuda privatisering av statliga jordegendomar. I programmet står också att ”anställda ska ges laglig rätt att ta över ägandet av sina arbetsplatser” samt att man vill ”stödja utvecklingen av effektiva och oberoende fackföreningar och säkra strejkrätten”. Samtidigt: i delar av Ukraina där Svoboda har starkt stöd har partiet gått till fysiskt angrepp mot vänsterorganisationer.

Under protesterna 2013-2014 har Svoboda uppmärksammats för sina attacker mot Leninstatyer runt om i landet. Att detta sker just nu kan hänga samman med kommunistpartiets stöd till Putins tullunion. Svoboda har fyra ministerposter i den nya regeringen samt posten som riksåklagare.

Läs även:

Lämna en kommentar