Hitlers väg till makten

Som vi tidigare har understrukit: varken Hitler eller NSDAP kunde skapa situationer med de fruktansvärda effekter som börskraschen fick för Tyskland vad gäller bland annat massarbetslösheten. Däremot förmådde Hitler se de politiska möjligheter som...

Fascismen – en massrörelse riktad mot arbetarklassen

Fascismen var en ideologi som i en eller annan form (små partier eller väldiga massrörelser) uppstod i en rad europeiska länder under perioden mellan de två världskrigen (1918-1939). I länder som Italien och senare...

Drottningens far – en av många nazistiska tjuvar

Det som nazisterna kunde bidra med, inom statliga förvaltningar, var till stor del korruption och stölder. Hermann Göring var ett extremt exempel - den kanske störste konsttjuven i världshistorien. De högsta nazistiska partiledarna, s.k....

Socialdemokratisk historia: Den ödesdigra tredje generationen

Introduktion 1. Pionjärer och grundare 2. Folkhem och brutalitet 3. Den gyllene epoken 4. Från förvaltare till fördärvare 5. Dan sista striden? Introduktion Vi ska närma oss socialdemokratins situation från fler än ett håll. Det finns ett resonemang som...

Slagen vid Marne och Verdun – krigets blodigaste händelser

Under 2014–2015 har Nya Arbetartidningen publicerat ett antal artiklar i en serie om första världskriget, som ägde rum för exakt 100 år sedan. Denna artikel handlar om två av de blodigaste händelserna under kriget...

Slaget vid Tannenberg 1914

För lite drygt 100 år sedan utspelade sig slaget vid Tannenberg, ett fältslag mellan ryska och tyska trupper, under första världskrigets inledande period. Slaget var avgjort på bara några dagar och innebar en överlägsen...

Antinazisten Torgny Segerstedt

SVENSKA HJÄLTAR I år är det 70 år sedan Torgny Segerstedt dog. Segerstedt blev känd som chefredaktör för Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (GHT), en dagstidning som gavs ut under åren 1832–1985. Segerstedt var mycket...

Kemisk krigföring under första världskriget

Detta är den tredje delen i Nya Arbetartidningens pågående artikelserie om första världskriget, som utspelade sig för exakt 100 år sedan. I denna artikel behandlas den kemiska krigföringen som var ett ständigt återkommande inslag...

Schlieffenplanens misslyckande skapade skyttegravskriget

Ett av de viktigaste nyckelbegreppen i historieskrivningen om första världskriget är Schlieffenplanen. Detta var den tyska militärdoktrinen som de hade tänkt använda för att vinna kriget, uppkallad efter den tyske fältmarskalken Alfred von Schlieffen (1833–1913)....

Den Svarta Veckan som inledde Första Världskriget

I denna, första, del i vår artikelserie om Första Världskriget behandlar vi det som kallas för ”den svarta veckan” i juli 1914. Under denna period skedde en rad upptrappningar i de diplomatiska relationerna mellan...