Internationellt

Kommer nödlånen till Grekland att rädda euron?

Jan Hägglund
Publicerad i
#33
Lästid 3 min

Den grekiska staten beviljades 130 miljarder euro i ett andra paket med ”nödlån” den 21 februari. Detta sedan finansministrarna i de 17 länder som ingår i eurozonen enats om att lösa Greklands akuta penningbehov.

Men lånepaketet förutsätter att en rad hårda villkor ska uppfyllas före slutet på februari, d v s under en enda vecka! De grekiska löntagarna kommer att drabbas ännu hårdare. Ett exempel av många: minimilönerna – som idag ligger på endast
6 600 kr före skatt – riskerar att sänkas ytterligare till ca 5 300 kr (före skatt)!

Samtidigt har privata långivare (banker och andra kreditinstitut) pressats att skriva ned sina fordringar på den grekiska staten. Statsskulden minskas genom att de privata fordringsägarna, banker och fonder, får sina nuvarande obligationer (fordringar) utbytta mot nya obligationer som bara är värda cirka hälften så mycket. På detta vis minskar de privata fordringarna på den grekiska staten med 110 miljarder euro – samtidigt som banker och fonder gör motsvarande förlust. Även vissa länders centralbanker har gått med på att skriva ned värdet (ta förluster) på sina innehav av grekiska statsobligationer.

Redan i början av mars i år (om bara några dagar) kommer eurozonens ledare att hålla ett nytt möte för att avgöra om de grekiska politikerna klarat de hårda kraven. EU har, tillsammans med Internationella Valutafonden (IMF), satt som långsiktigt mål att Greklands statsskuld ska pressas ned till 120 % av BNP fram till år 2020 – att jämföras med dagens nivå på 160 % av BNP. Detta kommer att ytterligare utarma varje del av det som återstår av det grekiska välfärdssystemet – utan att stimulera företag att göra investeringar. Om Grekland gör statsbankrutt är fortfarande en öppen fråga. Även framtiden för eurosamarbetet, den gemensamma valutan i 17 länder, är en öppen fråga.

Fakta: Eurozonens räddningsinstrument

ECB. Europeiska centralbanken har stöttat länder som råkat i kris under skuldbördan. Detta är inte tillåtet men ECB har kringgått reglerna genom att använda banker för att, via ombud, köpa upp staters ”dåliga lån”. Förutom att denna metod inte är tillåten är den även otillräcklig. Därför har nya instrument tagits fram för att försöka rädda eurozonens krisande finansiella system.

Finanspakten. De EU-länder som deltar i finanspakten utfäster sig att åstadkomma budgetbalans – skatteintäkterna ska alltså vara minst lika stora som de offentliga utgifterna. Under inga som helst omständigheter får något land planera sin budget för att underskottet ska överstiga inkomsterna med mer än 0,5 %. Åtagandet om budgetbalans är bindande på samma sätt som en lag och överträdelser bestraffas. Även länder utanför eurozonen får ansluta sig till finanspakten. Medlemskap i pakten är en förutsättning för att få stöd från ESM.

ESM. (European Stability Mechanism) är tänkt att bli eurozonens permanenta krisfond. Den träder i kraft i juli i år. Fonden kommer att fungera som en bank, och ha ett kapital på 700 miljarder euro, varav utlåningskapaciteten är tänkt att ligga på 500 miljarder euro. ESM kommer att ersätta den tillfälliga räddningsfonden (EFSF) som fr o m nästa år bara förvaltar redan givna lån – exempelvis till Irland, Portugal och Grekland.

De båda fonderna hjälper länder att låna pengar till en lägre ränta genom att ”stödköpa” ländernas statsobligationer. Sverige har inte bundit upp sig för att bidra med pengar till ESM. Däremot har Sverige, som en punktinsats, lånat ut pengar till Irland tillsammans med andra länder via EFSF. Enligt uppgift är andra punktinsatser i framtiden inte uteslutna.

IMF. (Internationella Valutafonden). På toppmötet i december ifjol var tanken att EU:s medlemsländerna tillsammans skulle bidra med totalt 200 miljarder euro. Till detta kom förhoppningen att länder som Japan, Brasilien och Kina skulle skjuta till lika mycket. Detta skulle innebära totalt 400 miljarder euro i öronmärkta pengar till euroländerna. Hur det blir med dessa planer återstår att se.

Jan Hägglund

Ansvarig utgivare

Lämna en kommentar