Tragedin i Ukraina består i att arbetare bekämpar varandra istället för sina verkliga fiender. Den nödvändiga bakgrunden för att förstå utvecklingen i Ukraina är stalinismens kollaps och återinförandet av kapitalismen. Detta slängde ut massor av människor i fattigdom. Det innebar till och med att medellivslängden föll – något som även skedde i Ryssland och andra länder.
Denna övergång ledde till framväxten av en handfull kapitalistiska oligarker som tog över tidigare statsägda företag som sin privata egendom. De flesta huvudaktörer bland dagens ukrainska politiker är miljardärer som har blivit rika genom att de har plundrat staten.
Motsättningarna i Ukraina kompliceras av landets kluvna historia och kultur. Den västra delen har sina blickar vända mot väst, delvis av historiska skäl. Den östra delen låg länge i klorna på de ryska tsarerna. Det mesta av industrin finns i den östra delen (i den kolrika Donbass-regionen) och större delen av dess export går till Ryssland.
Det finns enorma spänningar under ytan i Ukraina. Ytterst beror det på den fortsatta kapitalistiska krisen och de svårigheter som arbetarklassen står inför. Då arbetarrörelsen inte ställt sig i ledningen för missnöjet och formulerat ett socialistiskt program för att lösa problemen så innebär trycket underifrån att protesterna tar sig alla möjliga former.
Det tidigare regeringspartiet i Ukraina var Janukovitjs Regionernas parti – en rutten klick av oligarker. Deras maktbas finns i öst. Den tidigare presidenten Janukovitj försökte spela ut EU mot Ryssland, men rev istället upp gamla sår inom och mellan regionerna som i värsta fall skulle kunna leda till att landet bryts isär. EU ses som en attraktionspol bland invånarna i västra Ukraina på grund av dess relativa välstånd. Men rumänerna och bulgarerna skulle kunna förklara att anslutningen till EU inte kommer att göra ukrainarna rikare.
Janukovitj skrev i slutänden på ett handelsavtal med Ryssland istället för associationsavtalet med EU. Ukraina är i praktiken bankrutt. Befolkningen är desperat. EU är tätt knutet till Internationella Valutafonden IMF, som ivrigt väntar på att få genomföra ytterligare åtstramningar även i Ukraina.
Det är dock Ryssland som tagit stryptag på Uktaina. Detta då den olja och gas som gör det möjligt att hålla landet varmt på vintern kommer från just Ryssland. Förutom sänkta bränslepriser så erbjöd sig Putin även att köpa ukrainska statsobligationer för 15 miljarder dollar för att lösa ut det det drabbade landet. När det väl gällde, i november 2013, erbjöd EU i princip ingenting.