Byggnads hade varslat totalt 1 400 byggnadsarbetare på ett 40-tal arbetsplatser om strejk från och med den 1 april. Stridsfrågan var återigen huvudentreprenörernas ansvar för löner och villkor hos sina underentreprenörer. Hotet om strejk ser ut att ha gett effekt. Arbetsgivarna har gått med på att skriva in ett visst ansvar i avtalet som innebär en ökad trygghet för enskilda arbetare. Men grundfrågan förblir olöst.
I dagsläget är det inte ovanligt med byggarbetsplatser där det finns långa kedjor av underentreprenörer, och det är på arbetsplatserna där det enbart finns underentreprenörer som de största arbetsmiljöproblemen finns. Den fria rörligheten av arbetskraft inom EU innebär också att oseriösa underentreprenörer kan utnyttja arbetskraft från exempelvis Polen eller Baltikum till löner som ligger långt under kollektivavtalet.
Byggnads krävde bland annat att huvudentreprenören ska ta ansvar för att säkerhetsföreskrifterna efterlevs av alla entreprenörer på ett bygge. Ett annat krav handlade om att en anställd som inte fått ut någon lön hos en underentreprenör ska kunna kräva att få ut denna av huvudentreprenören. Byggnads menade att om huvudentreprenören fick ta ekonomiskt ansvar för oseriösa underentreprenörer så skulle detta ge en ”självsanerande effekt” – färre byggföretag skulle anlita oseriösa underentreprenörer helt enkelt.
Detta är dock inte innebörden av det nya Byggavtal som slutits. Avtalet innebär att huvudentreprenören på en arbetsplats fortfarande inte är direkt ekonomiskt ansvarig för underentreprenörer som brister exempelvis när det gäller utbetalning av löner. Uteblivna eller felaktiga löner ska istället kunna betalas ut genom ett slags försäkring, till vilken alla byggarbetsgivare ska betala in pengar. Detta innebär ett framsteg för de enskilda byggnadsarbetare som lurats av oseriösa arbetsgivare när det gäller deras möjligheter att få ut sin lön. Samtidigt innebär det inga ekonomiska incitament för huvudentreprenörer att ställa högre krav på sina underentreprenörer – eftersom kostnaderna ”går på försäkringen”. Byggnads hade inte behövt blåsa av strejken. Strejken innebar en chans att förändra maktförhållandena inom bl a byggbranschen. Nu sköts den avgörande konflikten upp.
Huvudentreprenörens ansvar var en av de stora frågorna inför Byggnads avtalsrörelse år 2013. Även då skramlade Byggnads med strejkvapnet, men blåste av strejken av i sista sekunden. Det hela hänsköts till en arbetsgrupp som skulle förhandla fram en lösning på huvudentreprenörsfrågan. Arbetsgruppens ett år långa förhandlingar resulterade i en halvmesyr. Byggnads ledning var mer eller mindre tvungna att säga upp avtalet och varsla om en ny strejk. Återigen byggdes förväntningar upp bland medlemmarna. Men återigen valde alltså ledningen att gå med på en halvmesyr – utan att strejkvapnet ens testats. Och utan att frågan lösts i grunden.
Striden om huvudentreprenörernas ansvar berör långt fler än byggbranschen. Om Byggnads på allvar tagit strid i dessa frågor hade fackens position även stärkts i andra branscher. Byggnads å sin sida hade kunnat räkna med stöd från andra fackförbund – både från 6F och Transport, till Kommunal. En verklig seger låg inom räckhåll.