Inrikes

Arvet efter Reinfeldt – en flyktingpolitik i kaos

Veckans Nyheter
Publicerad i
Lästid 4 min

Under 2015 analyserade NyA de många orimligheterna i den svenska flyktingpolitiken. Vi beskrev bl a hur de svenska systemen för flyktingmottagning överbelastades under hösten 2015. I detta nummer påbörjar vi en ny granskning av den svenska asyl- och flyktingpolitiken.

När det år 2015 kom hela 163 000 asylsökande till Sverige var detta kulmen på en undantagsperiod i svensk historia. I fyra år hade det i praktiken varit fri flyktinginvandring till Sverige (2012-2015). Denna undantagsperiod för svensk migrationspolitik var resultatet av en uppgörelse mellan Reinfeldts alliansregering och Miljöpartiet i mars 2011. I november 2015 hade Sveriges system för flyktingmottagning nått bristningsgränsen. Det rådde akut brist på asylboenden. Det öppnades tältläger och privata spekulanter inom ”asylbranschen” tävlade om att få hyra ut mer eller mindre människovänliga lokaler till Migrationsverket. Ändå tvingades asylsökande att sova utomhus under den mest intensiva perioden. Hela maskineriet gick mot ett haveri.

I november 2015 beslutade Stefan Löfvens S+MP-regering att Sverige bar en orimligt stor börda i förhållande till övriga 27 EU-länder. Därför återgick landet till en historiskt sett mer normal flykting- och asylpolitik. Detta, i kombination med att EU lyckades säkra sin yttre gräns, har inneburit att antalet asylsökande som kommer till Sverige har sjunkit och ligger nu på nivåer som liknar tiden före uppgörelsen mellan Alliansen och Miljöpartiet 2011. Men detta innebär inte att situationen vad gäller flyktingmottagandet är under kontroll.

Tabellen nedan visar hur många människor som passerat, och beräknas passera, genom Migrationsverkets flyktingmottagningssystem åren 2010-2020. Siffrorna för år 2017-2018 är prognoser. För 2019-2020 baseras siffrorna på datasimuleringar och är därför osäkra.

Kommentarer till tabellen.
År 2015 och 2016 passerade över 200 000 individer årligen genom Migrationsverkets system för flyktingmottagning. Enbart under år 2015 rörde det sig om 240 000 individer! Detta är en fördubbling jämfört med året innan och fyra gånger så många som år 2011. I år beräknas hela 157 000 människor röra sig igenom systemet. Belastningen på systemen är alltså fortsatt onormalt hög. Detta alltså trots att det gått ett och ett halvt år sedan Löfvens beslut, och att antalet asylsökande som kom till Sverige under 2016 var långt lägre än 2015.

Trycket på flyktingmottagningen har varit så högt, under så många år, att Migrationsverket inte har någon chans att behandla alla ansökningar om asyl som inkommer under ett visst år. Trots att Migrationsverket fått anställa mer personal så ligger den genomsnittliga handläggningstiden för ett asylärende på i snitt 420 dagar (jan-maj 2017). Detta kan jämföras med att den genomsnittliga tiden år 2014 var 142 dagar! De långa handläggningstiderna är en effekt av att systemen för flyktingmottagning fortfarande är överbelastade.

Belastningen ser inte ut att minska till normala nivåer under hela prognosperioden. Migrationsverket beräknar att de, under de fyra åren 2017-2020, utöver de nya asylansökningarna kommer att behöva behandla 95 200 ansökningar om förlängningar av tillfälliga uppehållstillstånd. Detta skapar ytterligare belastning på Migrationsverket. Under samma period väntas även drygt 200 000 anhöriga till flyktingarna att komma till Sverige.

Det ökade antalet asylsökande har självklart också inneburit ökade kostnader. År 2011 låg migrationsbudgeten på 7 miljarder kr. I fjol hade kostnaden ökat till ca 53 miljarder! Efter sommaren återkommer vi till dessa frågor. Debatten kring frågorna förs kring varenda fikabord i hela Sverige. Vi ser det som vår plikt att se till att denna debatt ska baseras på fakta.

Förklaringar och kommentarer till tabellens olika kolumner:

■ Kolumn A visar antalet personer som fanns kvar i asylmottagningssystemet vid början av varje angivet år (1 januari). Det handlar både om personer som anlänt under föregående år och om personer som anlänt tidigare än så. Bland dessa finns följande tre kategorier:
1) personer vars ärenden ännu inte är färdigbehandlade av Migrationsverket – inklusive de som fått avslag men som överklagat,
2) personer som väntar på att utvisas efter att ha fått avslag på sin asylansökan,
3) personer som fått uppehållstillstånd men som fortfarande befinner sig i systemet eftersom de ännu inte placerats i någon kommun (denna grupp växer kraftigt på grund av bostadsbristen).
■ Kolumn B visar antalet nya asylsökande som beräknas komma till Sverige under det angivna året.
■ Kolumn C lägger samman antalet asylsökande som fanns i systemet vid årets början med antalet nytillkomna asylsökande under det angivna året (kolumn A plus kolumn B). Genom att lägga samman asylsökande från olika år får vi fram det totala antalet individer som Migrationsverket arbetar med under det angivna året. Bakom siffran finns både de vars ärenden avgörs under året och de vars ärenden ej avgörs. Denna kolumn visar belastningen på Migrationsverket. År 2017 beräknas alltså 157 400 individers ärenden pressas genom systemet.
■ Kolumn D visar hur många människor som skrivs ut ur Migrationsverkets system varje år. I denna kolumn ingår både de som beviljas asyl och de som får avslag och därmed ska utvisas ur landet. Dessutom ingår personer som skrivs av på grund av att de avvikit. Då en person kan skrivas in och skrivas ut ur systemet flera gånger per år utgör siffran ett netto under året.
■ Kolumn E visar antalet personer som är kvar i systemet vid slutet av angivet år (31 dec). Dessa personer utgörs av samma tre kategorier som i kolumn A och finns kvar i mottagningssystemet även följande år.

Lämna en kommentar