FOTO: Christa Betune Smith/Pinterest
Print Friendly, PDF & Email

Under valrörelsen 2016 riktade Donald Trump medvetet in sig på de amerikanska arbetare som drabbats av avindustrialisering och globalisering. Han talade bland annat om att ”the forgotten men and women of this country will be forgotten no more”. Även sedan han valts har Trump hävdat att han företräder den vanlige amerikanske arbetaren och att han skulle se till så att jobben kom tillbaka till USA.

År 2017 lyssnade jag till Mark Haasis som är organisatör för det amerikanska bilarbetarfacket UAW i Detroit. Haasis berättade om den svåra situationen för fackföreningar i USA och om Trumps arbetar- och fackföreningsfientliga politik som mestadels passerat obemärkt förbi.

Trumps hårda politik för utvisningar av illegala invandrare har blivit till en facklig fråga. Den amerikanska immigrationsmyndigheten ICE har gjort tillslag mot köttförpackningsindustrin och omhändertagit 100-tals anställda. Trumps beslut att inte bara jaga illegala invandrare som begår brott, utan även arbetande illegala invandrare har slagit hårt mot hela samhällen och industrier – inte minst inom lantbruket och livsmedelsindustrin som är helt beroende av invandrad arbetskraft. Den främsta försvarsorganisationen för dessa utsatta arbetare är i dagsläget de lokala fackföreningarna, som kunnat hjälpa många utvisningshotade arbetare att stanna.

I skrivande stund pågår en strid mellan de statsanställdas fackförening och president Trump. Bakgrunden är att Trump, som en del i sitt program för att ”minska den federala byråkratin”, även passade på att försvaga fackföreningarnas ställning. Detta genom att bl a begränsa den fackliga tiden och rätten till representation vid personalärenden. Trump har även sänkt kraven på bevisföring för att arbetsgivaren ska få genomföra disciplinära åtgärder. Detta innebär att det blir avsevärt mycket enklare att avskeda statsanställd personal. Utöver detta har regeringen även vägrat hyra ut lokaler till de fackliga organisationerna, trots att man hyr ut till andra företag och organisationer i de federala byggnaderna. Trumps dekret överklagades av 14 fackföreningar som just nu bedriver en rättsprocess mot Justitiedepartementet.

Nyligen avgjordes ett fall i Högsta Domstolen som slog fast att fackföreningar inte har rätt att ta in avgifter från icke fackanslutna arbetare som omfattas av kollektivavtalen – något facken för offentliganställda i viss mån fått göra tidigare för att finansiera de kollektiva avtalsförhandlingarna. För de redan pressade facken innebär detta förluster av miljontals dollar årligen.

Samtidigt finns också en ”fightback”-rörelse runt om i USA. Under våren har en våg av lärarstrejker och protestmarscher mot låga löner och underfinansierade skolor svept över landet (se bilden). Tusentals lärare har protesterat i bl a Kentucky, Arizona, North Carolina, Tennessee och West Virginia. I höst ser det ut att bli lärarstrejker i både Texas och Kalifornien. Proteströrelsen har även inneburit segrar i form av rejäla löneökningar och löften om mer pengar till skolväsendet.

Den 2 oktober vanns en jätteseger för handelsanställda, då 350 000 anställda vid e-handelsjätten Amazon i USA vann kampen för en höjning av minimilönen till 15 dollar i timmen. Ytterligare 40 000 anställda i andra länder fick liknande löneökningar. Företaget har dessutom lovat att bedriva lobbyverksamhet mot den amerikanska regeringen om att höja den lagstadgade minimilönen till 15 dollar i timmen. Detta är en jätteseger, dels för de anställda på Amazon, dels för alla andra 100 000-tals arbetare inom servicesektorn i USA som kämpat för höjda minimilöner och förbättrade arbetsvillkor. Vi återkommer till denna seger – och striden för 15 dollar – i kommande nummer av NyA.

LÄMNA ETT SVAR

Skriv din kommentar!
Skriv ditt namn här

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.