Integrationsstrategi utan integrationsmål

Den 25 februari skulle Umeå Kommunfullmäktige ta beslut om en Integrationsstrategi. En sådan ska vara ett viktigt dokument som ska ge stöd utifrån styrdokument och lagstiftning om hur kommunen bäst integrerar flyktingar. Den stora frågan är hur nyanlända flyktingar ska komma i arbete. År 2018 var sex av tio inskrivna vid Arbetsförmedlingen utrikesfödda.

Men Umeå kommuns integrationsstrategi är befriad från konkreta mål när det gäller att få nyanlända i arbete. Man hinner bara läsa några rader in i dokumentet så står följande: ”Strategin har i första hand ett tillväxtfokus och intentionen är att integrationsarbetet ska bli ett bidrag till Umeås fortsatta tillväxt”. Vidare står det att strategins mål är att kommunens verksamheter tillsammans med övriga samhällsaktörer ska bidra till att ”Umeå kommuns vision om 200 000 invånare år 2050 uppnås”! Denna målsättning är dessutom inte baserad på några realistiska befolkningsprognoser utan tillkom genom att kommunalråden Lennart Holmlund (S) och Anders Ågren (M), plötsligt på ett fullmäktigemöte, godtyckligt höjde det tidigare befolkningsmålet (som var 150 000 invånare 2050).

Integrationsstrategin blandar även äpplen och päron när det gäller målgruppen. Strategin omfattar nämligen å ena sidan gruppen nyanlända. Å andra sidan ska strategin omfatta ”människor med utomnordisk språkbakgrund”. I denna grupp kan det samsas en utbytesstudent från Tyskland, en gästforskare från Indien och en arbetskraftsinvandrare från Polen! Men det är inte bland studenter och forskare som integrationsproblemen finns. Det hela samhället brottas med är integrationen av flyktingar.

Arbetarpartiet röstade nej till att godkänna integrationsstrategin. Vill kommunen ha en seriös integrationspolitik så ska själva integrationen vara i fokus. Integrationsstrategin kan inte vara ett medel för att uppnå Umeås tillväxtmål på 200 000 invånare 2050. Integrationen är så pass viktig att den ensam ska genomsyra hela dokumentet. Och den måste utgå ifrån de människor som har störst behov av hjälp att komma in i samhället. Till dessa hör inte studenter och forskare.

LÄMNA ETT SVAR

Skriv din kommentar!
Skriv ditt namn här

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.