Säpo signalerar fara – men folklig mobilisering krävs mot religiös extremism

Vågar regeringen - islamismen har redan fäste inom S och MP

Säpos gripanden av sex personer, varav fem imamer, inom de extrema islamistiska miljöerna i Sverige har utgjort en av vårens största politiska händelser. De personer som gripits har enligt Säpo ”under längre tid och i stor utsträckning bidragit till radikalisering”. Vi redogör för hur dessa individer har agerat för att skapa parallella strukturer som ökar segregationen i samhället och som utgör en grogrund för militant jihadism (våldsbejakande islamism).

I skrivande stund har Migrationsverket tagit beslut om att utvisa fem av de sex personer som tagits i förvar. Då utvisningarna med all sannolikhet kommer att överklagas hamnar ansvaret för det slutliga utvisningsbeslutet på Stefan Löfvens S+MP-regering. Av de sex personerna finns tre i Gävle, en i Västerås, en i Umeå och en i Göteborg. De ingår alla i ett nätverk som bekänner sig till salafismen/wahhabismen – en extrem tolkning av islam som stöds av en minoritet av muslimerna i Sverige. Denna tolkning innebär bland annat stöd för organisationer som Islamiska Staten och Al-Qaida. Centralgestalten i nätverket är imamen i Gävlemoskén, Abu Raad.

Kännetecknande för nätverket kring Abu Raad är dess aggressiva och beslutsamma strävan efter att skapa parallella samhällsstrukturer och att tvinga på andra muslimer sin stränga lära. I bostadsområden där salafisterna fått fäste bidrar de dessutom till att ”skrämma bort” etniska svenskar. Forskning, bland annat i form av en doktorsavhandling från 2015, har visat att etniska svenskar tenderar att flytta ifrån bostadsområden där det blivit en för hög andel utomeuropeiskt födda invandrare. Salafisternas aggressiva beteende kan snabba på en sådan utflyttning – och därmed även utvecklingen mot bildandet av enklaver i vissa bostadsområden, där ett självutnämnt prästerskap präglar stadsdelarna utifrån sina shariabaserade värderingar.

Salafisternas strävan efter parallellsamhällen stannar inte vid begränsade geografiska områden, som exempelvis vissa förorter runt storstäderna. Sådana områden existerar och det är en självklar målsättning att öka deras storlek och antal. Men det går även att utläsa nationella målsättningar för parallellsamhället. Genom att inrätta religiösa för-, grund- och gymnasieskolor strävar salafisterna efter att minska det svenska majoritetssamhällets påverkan på den egna gruppen inom ett långt större område. De religiösa skolornas upptagningsområden sträcker sig oftast långt utanför de utsatta områden där salafisterna har sina fästen – och i vissa fall kan de t.o.m. ta emot elever från andra kommuner.

Genom att sätta barnen i sina egna skolor redan från förskoleåldern kan övertygade salafister se till att även deras barn indoktrineras i den extrema salafistiska-wahhabitiska läran. Skolorna är även ett sätt att nå ut till nya grupper. Huvudmännen bakom den muslimska s.k. Vetenskapsskolan i Göteborg har försökt etablera en ny skola, kallad ”Vänskapsskolan”, i ett litet samhälle i Halmstads kommun där det bor ett stort antal nyanlända flyktingar. Risken är att dessa aldrig får en chans att ens försöka ta sig in i det svenska samhället.

Förutom att skolorna utgör en del i bygget av parallella samhällsstrukturer så finns det stora pengar att hämta i friskolevärlden. Skolorna utgör en viktig källa till finansiering av salafisternas verksamhet. Stiftelsen Doku har visat att den s.k. Vetenskapsskolan fått hela 223,7 miljoner kronor i skolpengar bara sedan 2013! Hur mycket av detta som gått till verklig verksamhet är det ingen som vet. Expressen har dock visat att skolan har tvingats betala tillbaka 200 000 kronor för att de tagit ut skolpeng för elever som inte ens befann sig i Sverige. Detta visar inte på någon hög moral när det gäller skattemedel.

Två av de sex personer som gripits av Säpo har haft kopplingar till skolverksamheten. Den imam som greps i Göteborg var VD för Vetenskapsskolan och satt även i styrelsen för Nya Kastets skola i Gävle, som står Gävlemoskén nära. Den gripne imamen i Umeå var under många år kassör för Bilaal-förskolorna, som finns i Umeå, Gävle och Söderhamn. Svt och Västerbottens-Kuriren har avslöjat att två miljoner kronor förts över från Bilaal-förskolan till olika privatpersoner. Överföringarna har inte bokförts, och i närmare hälften av fallen har Skatteverket inte kunnat knyta någon person till de kontonummer som pengarna förts över till. Detta reser kraftiga frågetecken kring vad pengarna gått till. Handlar det om svarta löner – eller handlar det om finansiering av Islamiska Staten eller Al-Qaida? Eller handlar det om något annat?

Saken blir inte bättre av att Gefle Dagblad, i september 2015, avslöjade att en IS-anhängare arbetat vid Bilaal-förskolan i Gävle. Personen hade lagt ut en bild på facebook med en packad väska, ett IS-pass, en flygbiljett till Kalifatet och texten ”må Allah förverkliga det här”. Förskolan sa till sist upp personen – med hänvisning till att han saknade utbildning, inte för hans öppna stöd för Islamiska Staten.

IS-anhängare har även förekommit vid Vetenskapsskolan i Göteborg. Expressen och stiftelsen Doku har avslöjat att minst fyra personer som återvänt från Syrien, efter att ha anslutit sig till IS och liknande grupper, har arbetat på Vetenskapsskolan. Bland dessa ingår exempelvis makan till en av de enda två återvändande svenska IS-anhängarna som faktiskt dömts för de brott som de begått i Syrien! Dessa två dömdes både för krigsförbrytelser och narkotikabrott.

Inom vanliga förskolor och skolor samt fritidsgårdar skulle man göra allt för att hålla sådana personer borta från barn. Men inom salafisternas skolor verkar det snarare vara en merit att ha varit i Syrien som en del av Islamiska Staten eller liknande terrororganisationer.

Att denna skola mottagit över 200 miljoner kronor av skattebetalarnas pengar sedan 2013 är oacceptabelt. Och makabert. Sedan i maj har Skolinspektionen inlett en utredning för att bedöma Vetenskapsskolans ägares lämplighet att bedriva skattefinansierad utbildning. Enligt uppgift pågår även utredningar kring Nya Kastets skola i Gävle och Bilaal-förskolorna.

Säkerhetspolischefen Klas Friberg beskriver gripandena på följande vis: ”- De insatser som Säkerhetspolisen gjort inom ramen för LSU syftar till att få personer som är ett säkerhetshot utvisade. Det kan i sin tur bidra till att minska tillväxten i extremistmiljöerna och det här är ett av flera sätt vi arbetar på. Att minska tillväxten i extremistmiljöerna är avgörande för att på sikt minska terrorhotet och bidra till ett säkert Sverige”. Foto: Säkerhetspolisen / Pressbild

Vi hoppas att Säpos insatser mot de sex salafisterna blir början på en mer beslutsam hållning från myndigheter och etablerade partier när det gäller att bekämpa militant jihadism. Om de nu beslutade utvisningarna överklagas, vilket med största sannolikhet kommer att ske, ligger det slutliga beslutet hos Stefan Löfvens S+MP-regering. Det blir ett test på dessa partiers vilja att bekämpa de starkaste antidemokratiska krafter som funnit i Sverige sedan slutet på Andra världskriget.

LÄMNA ETT SVAR

Skriv din kommentar!
Skriv ditt namn här

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.